Sverige måste anpassas till ett nytt klimat

Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår bland annat ökat ansvar för kommuner och länsstyrelser liksom statligt stöd för storskaliga kostnadskrävande insatser.

– De klimatscenarier som utredningen tagit fram innehåller osäkerheter, men är ändå tillräckligt robusta för att användas som underlag i samhällsplaneringen, säger utredaren Bengt Holgersson. Kommuner, myndigheter, företag och enskilda måste bli medvetna om klimatförändringarna och vad de kommer att betyda för olika regioner och samhällssektorer.

Risk för ras

För Sverige, liksom för andra nordliga länder, kommer klimatförändringarna att föra med sig både positiva och negativa effekter. Temperaturklimatet i Mälardalen kommer att likna det som norra Frankrike har idag, men med mer nederbörd. Det medför att risken för översvämning, ras, skred och erosion kommer att öka på många håll i landet. Samtidigt ökar skogstillväxten, och Sveriges energibalans förbättras i och med att vattenkraftpotentialen ökar, samtidigt som energibehovet för uppvärmning kan minska med 30 procent mot slutet av seklet.

Kommuner måste ta klimathänsyn

På flera områden är det viktigt att åtgärder vidtas redan nu, bland annat för bebyggelse, vägar, järnvägar, el- och telenät och VA-system. Kommuner måste börja ta hänsyn till klimatförändringar och risker för extrema väderhändelser i den fysiska planeringen, så att inte ytterligare risker byggs in i samhället. Utredningen har gjort översiktliga modellberäkningar över hur stora skadekostnader som kan uppstå.

– Det finns givetvis stora osäkerheter i våra beräkningar, men vi vill visa hur viktigt det är att vidta åtgärder redan nu, för att inte Sverige ska drabbas onödigt hårt, säger Bengt Holgersson.

300 000 hus i riskzonen

Över 300 000 byggnader ligger inom områden med hög risk för ras, skred och erosion. Byggnader till ett värde mellan 30–100 miljarder kronor, beroende på klimatutvecklingen, beräknas drabbas under det kommande seklet om inga åtgärder vidtas. Översvämning av bebyggelse kan orsaka kostnader för över 100 miljarder kronor. Kostnaderna för att förebygga skadorna är i många fall betydligt lägre. I vissa delar av landet måste relativt kostsamma investeringar göras snarast för att förebygga stora skador på befintlig bebyggelse, exempelvis vid Vänern och Mälaren. Ett statligt klimatanpassningsanslag bör inrättas som stöd för sådana insatser.

Länsstyrelserna centrala

Hänsyn till effekter av klimatförändringar måste integreras i beslutsfattandet i både privat och offentlig sektor, för att göra klimatanpassningen på ett kostnadseffektivt sätt. Många åtgärder kan vidtas i samband med normalt underhåll och nyinvesteringar. Utredningen vill ge länsstyrelserna en central roll i klimatanpassningsarbetet, och föreslår bland annat att en klimatanpassningsdelegation inrättas vid varje länsstyrelse som stöd för kommuner och andra aktörer.