Svenskarna vill se pant på fler plastprodukter

I en ny undersökning gjord av SOM-institutet fick deltagarna ta ställning till 18 förslag på hur plast kan regleras. Resultaten visar att politikerna skulle kunna göra mer på området.

–  Vår undersökning visar att svenskar tycker att nuvarande plasthantering innebär stora miljöproblem, och att man gärna ser hårdare tag från politiskt håll. Störst ansvar för att ta itu med problemen lägger befolkningen på industrin, men även individer och EU:s institutioner ses som viktiga spelare, säger Karl Holmberg, doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Stort stöd för återvinning mindre för skatt

Alla förslag hade stöd bland opinionen men vissa fick högre stöd än andra.

Till exempel fick mjukare förslag såsom standardiserad information på förpackningar och att nya produkter ska kunna återvinnas ett högre stöd. Samtidigt var stödet för skatt på engångsprodukter, eller förbud mot fossilbaserad plast år 2030 ett lägre stöd.

Pantsystemet sticker ut

Ett förslag som sticker ut är frågan om att utöka pantsystemet. Oavsett man, kvinna, höger eller vänsterväljare så tycker alla att ett utökat pantsystem är den mest effektiva åtgärden för att komma åt plastproblemen.

– I Sverige upplevs pantsystemet som opolitiskt, kanske eftersom vi är vana vid det. Att utöka systemet med fler produkter kan därför vara ett bra första steg framåt, både vad gäller att skapa legitimitet för ytterligare åtgärder och bidra till mer återvinning, säger Karl Holmberg.

Även att tull på importerad fossilbaserad plast har ett starkt stöd hos svenskarna.

Högerväljare ställer sig bakom en mjukare platspoltik

Resultaten visar även att kvinnor är mer positiva till långtgående åtgärder än vad män är. Det finns även en skillnad mellan vänster- och högerväljare där vänsterväljare vill se hårdare plastpolitik än, medan de till höger vill se en mjukare.

–  Det är inte en naturlag att kvinnor och vänsterväljare prioriterar plastproblemen högre. Berättelser kring en mer hållbar användning av plast, som tilltalar olika grupper, även en manlig publik som står till höger, kan här vara viktiga verktyg för att åtgärder ska uppfattas som effektiva och välriktade, säger Johannes Stripple, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen, i ett pressmeddelande.

–  På sikt måste vi höja ambitionsnivån, och då kommer mer långtgående förändringar som bygger på resurssmart användning där återbruk, reparation och delning får en mer given roll i våra konsumtionsmönster att krävas, avslutar han.