Svenskarna överträffar återvinningsmålen

Även nya återvinningsmål sattes och i Sverige valde regeringen att sätta ribban högre än i EU.

– Att regeringen har valt att tidigarelägga EU:s mål som ska införas 2025 till att börja gälla redan nu innebär såklart extra höga krav. När alla länder har infört detta kommer det att bli tydligare och mer jämförbara resultat i hela Europa, vilket är väldigt positivt, säger Veronica Foberg Gustafsson, kommunikationschef på FTI.

Svenskarnas återvinning slår målen

Nu visar färsk statistik från Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) att regeringens kraftigt skärpta återvinningsmål för 2020 har överträffats.

Enligt regeringens mål ska minst 65 procent av alla förpackningar som sätts på marknaden återvinnas till nya produkter. Statistiken från FTI visar att återvinningen totalt sett uppgick till 72 procent.

– Det är ett jättefint resultat som vi ska vara stolta över, men att det finns utmaningar när det gäller plast- och pappersförpackningar, menar Veronica Foberg Gustafsson.

Plast i hushållssoporna

De svenska hushållen har en bit kvar för att nå de specifika målen för återvinning av plast- och pappersförpackningar. I dag hamnar till exempel över hälften av alla plastförpackningar i hushållssoporna och har därmed inte chans att återvinnas.

– Plast- och pappersförpackningar kan vara lite kladdigare och då är det ibland lättare att lägga dem i soporna än att sortera dem. Vi ser också en utmaning med bland annat tvål- och schampoflaskor som hamnar fel. Generellt sett är vi lite sämre på att sortera i badrummet än i köket, förklarar Veronica Foberg Gustafsson.

Förpackningarna går inte att återvinna

Enligt FTI är det inte bara konsumenterna som behöver bli bättre. Även producenterna har ett stort ansvar för att säkerställa att de förpackningar som sätts på marknaden går att återvinna.

– Tyvärr är det många förpackningar som inte går att återvinna. Det kan antingen bero på att det är blandmaterial eller att det inte finns någon efterfrågan på det återvunna materialet. Sedan kan det också vara så att det återvunna materialet dyrare än jungfrulig råvara, säger Veronica Foberg Gustafsson och fortsätter:

– Här kan vi konsumenter vara med och påverka genom att efterfråga förpackningar och produkter av återvunnet material.

Nytt sätt att mäta påverkar siffrorna

Från och med 2020 gäller EU:s nya mätpunkt för återvinningsgrad som innebär att endast material som blir till ny råvara och ersätter jungfrulig råvara inkluderas.

Tidigare år har begreppet materialutnyttjandegrad även inkluderat utsorterade förpackningar som gått till energiutvinning.

Det nya sättet att mäta gör också att Sverige som tidigare klarat alla mål, nu inte når målen på plast och papper.

Hade vi klarat målen utifrån det gamla sättet att mäta?

– Ja det hade vi, så det är inte så att vi har blivit dåliga på återvinning. Det är inte jättebra att vi inte når målen, men det är bra att vi ställer hårda krav, menar Veronica Foberg Gustafsson.

Regeringen håller just nu på att utreda producentansvaret för förpackningar. Under hösten kommer utredningen att skickas på remiss. Det nya förslaget gör det lättare för konsumenter att återvinna.

– Det kommer bli enklare för konsumenterna, man kommer ha sortering närmare sig. Merparten av de som bor i flerfamiljshus har redan idag tillgång till förpackningsinsamling i sin fastighet. Det finns även kommuner som på eget initiativ infört olika fastighetsnära lösningar för boende i småhus, berättar Veronica Foberg Gustafsson.

Även EU-kommissionen håller på med en revidering av förpackningsdirektivet för att öka förpackningars återvinningsbarhet. Revideringen förväntas presenteras under sista kvartalet detta år.

Andelen insamlade förpackningar som återvanns till nytt material i Sverige 2020. (Siffran inom parentes avser regeringens mål.)

• Glas 94 % (90 %)
• Papper 77 % (85 %)
• Plast 28 % (50 %)
• Metall – stål 87 % (70 %)
• Metall – aluminium 56 % (50 %)
• Totalt förpackningsavfall 72 % (65 %)