Svensk kolkredit lanseras – så här mycket kostar den

Klimat Att binda och lagra koldioxid i jordbruksmark kan vara en del av lösningen på klimatkrisen. Nu lanseras de första svenska kolkrediterna av Svensk Kolinlagring. Så här fungerar det – och det här kostar det att binda ett ton koldioxid.

Svensk kolkredit lanseras – så här mycket kostar den
Lova Brodin är initiativtagare till Svensk Kolinlagring som nu lanserar sin första kolkredit.

Koldioxidinfångning med hjälp av ändrade odlingsmetoder i jordbruket. Det är vad den första svenska kolkrediten handlar om. Och potentialen är stor – ett ton koldioxid per hektar odlingsmark och år beräknar initiativet bakom systemet att det ska gå att binda. Sverige har totalt tre miljoner hektar odlingsmark.

Pilotprojektet och plattformen Svensk Kolinlagring har arbetat i tre år med att utveckla modellen för kolinlagring i svensk jordbruksmark. Totalt har 12 utvecklingspartners och 40 jordbrukare deltagit i piloter som sakta skalats upp. Det har handlat om att utveckla metoder på fälten, men också själva affärsmodellen.

Första svenska kolkrediten till salu

Nu ska företag och privatpersoner kunna köpa kolinlagring i Sverige med början under nästa odlingssäsong.

– Vi har behövt den här tiden för att ta fram det underlag som behövts för en större lansering. Nu är vi redo för att ta nästa steg och gå live med vår marknadsplats för verifierade kolkrediter, säger Lova Brodin, initiativtagare till projektet.

Vad är en svensk kolkredit? Hur förhåller den sig till klimatkompensation?

– Vi jobbar med inlagring, inte undvikna utsläpp. Vår kolkredit bidrar till en systemtransformation av livsmedelssystemet. Den syftar till att ställa om jordbruket från kolkälla till kolsänka och samtidigt öka den biologiska mångfalden, klimatsäkra det svenska jordbruket och minska behovet av insatsmedel. Det gör vi genom att stötta de jordbrukare som går före i omställningen och lagrar in kol i sina system, förklarar Lova Brodin.

Det är inte enkelt att mäta mängden kol som lagras i jordbruksmark, men det finns en del studier. I sitt program skriver Svensk Kolinlagring att det ”saknas ekonomiskt rimlig och praktiskt användbar teknik för storskalig och tillförlitlig kvantifiering av markens kolinnehåll över tid” och konstaterar att tiden har runnit ut för att nå 1,5-gradersmålet.

Ett ton koldioxid per hektar

Därför förlitar sig företaget på befintlig forskning och har valt en, enligt egna uppgifter, låg siffra för den beräknade kolinlagringen: 300 kg kol per hektar. Detta motsvarar ett ton koldioxid per hektar.

– Det forskningsunderlag vi använder som utgångspunkt för våra schabloner bygger på en skillnad mellan att tillämpa åtgärder för ökad kolhalt jämfört med referenssystemet, alltså business as usual. Utöver schabloner gör vi en baslinjemätning i början av projektet som vi sedan följer upp efter fem år. Förhoppningen är att vi har kunnat lagra in mycket mer kol än vad schablonerna uppskattar, tack vare designen av våra kriterier där vi staplar flera åtgärder på varann för ökad effekt, säger Lova Brodin. 

Fler mätningar kommer

Parallellt med att kolkrediterna marknadsförs kommer fler studier att genomföras. Mätning av inlagring är ett av de områden som Svensk Kolinlagring vill utveckla.

– Det är också viktigt att poängtera det inte går att säga något om kolinlagringen på ett enskilt fält, utan vi aggregerar samtliga arealer som är med i programmet till en pool, där inlagringen i genomsnitt behöver vara minst ett ton koldioxidekvivalenter per hektar och år över en femårsperiod för att nå våra mål, säger Lova Brodin.

Hur länge binds kolet i marken?

– Det binds tills markanvändningen förändras tillbaka till en praktik som släpper ut kol. Det finns alltid en risk för force majeure som kraftiga klimatförändringar och både risken och behovet av ett ökad kollager i marken ökar i takt med att klimatförändringarna tilltar.

Hur går det till att binda kol?

– Vi utgår ifrån ett antal principer som vi tagit fram för nordisk kontext. De är att håll marken bevuxen så stor del av året som möjligt, att odla minst fyra olika växtsläkten på varje fält varje år, att minimera störningar som jordbearbetning och insatsmedel och att ha en kontinuerlig hög tillväxt under hela växtsäsongen.

Affärsmodellen omfattar fyra olika paket, där kolkrediten är ett. De andra handlar till exempel om att investera i kunskapsuppbyggnad. Ett annat paket handlar om värdekedjor och riktar sig till företag i livsmedelsbranschen.

– Egen värdekedja är i första hand för företag i matbranschen som vill minska sina utsläpp i den egna värdekedjan. För företag som är anslutna till Science Based Targets eller rapporterar sina utsläpp enligt Greenhouse gas protocol så är behovet än mer brådskande i och med de uppdateringarna av guiderna för inlagring som är på ingång. Därför har vi ett paket för arbete inom den egna värdekedjan, där vi jobbar både med reduktion och ökad inlagring, säger Lova Brodin.

Kolkreditens pris

Varianten där företag eller privatpersoner köper en eller flera kolkrediter innebär att man för 1 800 kronor, plus moms, köper inlagring av ett ton koldioxid i jordbruksmark. Kolkrediterna får inte säljas vidare, och den som vill köpa en sådan måste kunna visa upp ett mål för utsläppsminskningar som linjerar med 1,5-gradersmålet. Till exempel godkända mål enligt SBTi.

Bakom Svensk Kolinlagring, som nu blir ett eget bolag, står Lova Brodins företag Miljömatematik och hållbarhetskonsulterna Albaeco.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.