Inga produkter i varukorgen.
Svårt att förutse miljöeffekter av vindkraft till havs
Dagens kunskap räcker inte till för att förutse alla miljöeffekter av vindkraftsparker till havs. Det framgår av en rapport från Naturvårdsverket. De studier som hittills presenterats gäller oftast enstaka vindkraftverk och resultaten kan därför inte direkt överföras till de planerade vindkraftsparkerna med upp till hundra kraftverk.
Rapporten, som sammanställts av Gotlands högskola på uppdrag av Naturvårdsverket , redovisar de kunskaper som idag finns om vindkraftverks påverkan på växter och djur. Avsikten har varit att skapa förståelse för de hänsyn som måste tas i samband med utbyggnaden. Resultaten kan även ge vägledning när det gäller att hitta lämpliga platser för nyetableringar och att göra miljökonsekvensbeskrivningar.
Den litteratursammanställning som högskolan gjort visar att många av undersökningarna hittills har fokuserat på fåglar och sälar – djur som är lätta att iaktta och aktiva dagtid. Däremot visar rapporten på brist i kunskaperna om det liv som finns under havsytan och i bottensedimenten.
Marianne Lilliesköld på Naturvårdsverket menar att rapporten visar på kunskapsluckor som man måste ha i åtanke inför den framtida utbyggnaden, och tillägger att det gemensamma målet givetvis är att utbyggnaden av vindkraften i Sverige ska kombineras med målet att behålla den biologiska mångfalden. Därför tar Naturvårdsverket initiativet till ett antal pilotprojekt, som ska bidra till att förbättra kunskapsunderlaget.
Bland annat ska man undersöka ljudeffekterna över och under havsytan och hur dessa påverkar bland annat fisk, som man vet är känslig för olika ljud. Även olika aspekter på artificiella rev och deras betydelse för den biologiska mångfalden kommer att belysas.
Vid etablering av vindkraftverk till havs krävs även mer grundläggande kunskaper om livet över och under havsytan. Det gäller till exempel att identifiera de viktigaste födo-, rast- och häckningsområdena samt flyttvägarna för såväl fåglar som fladdermöss. För fisken finns också ett behov av att kartlägga lek-, födo- och uppväxtlokaler samt vandringsmönster. Dessutom krävs grundläggande kunskaper om vilka bottnar som är särskilt känsliga.
