Svampar förvandlar flygbränsle till vatten

Sökt i flera år

Magnus Ivarsson berättar att han har sökt efter oljeätande svampar i mörka och djupa miljöer i flera år. För drygt åtta år sedan uppmärksammade han svampar på väggarna i Stockholms tunnelbana, i första hand den djupt belägna stationen Kungsträdgården, där de renade dag- och grundvattnet som rann längs väggarna. Vid närmare anblick upptäckte han och kollegorna från riksmuseet ett helt nytt släkte mikrosvampar – med en överraskande egenskap.

– Det visade sig att dessa organismer hade samlat på sig en betydande mängd olja i sina celler, vilket kom som en överraskning. Eftersom vattnet i området var relativt förorenat, har vi teoriserat att de kan ha tagit upp oljan direkt från vattnet, och att de agerar som små, naturliga reningsverk, säger han.

Från tanken att dra nytta av svampens potential och ta det till nästa nivå, utvecklade Magnus Ivarsson och hans kollega Kristoffer Palmgren en första prototyp av ett reningsverk. Efter att ha genomfört mindre provrörsförsök, gick de vidare till att hantera större volymer på flera liter och slutligen lyckades de skala upp processen för att hantera tonvis av förorenat material.

Genom att leda oljevattnet genom ett rörsystem och ”mata” svamparna med oljan, så erhålls vatten och biomassa som en naturlig restprodukt. Magnus Ivarsson säger att biomassan sedan kan användas på flera olika sätt, exempelvis som biobränsle eller som jordförbättring genom att komposteras.

Första uppskalade systemet i världen

Fortifikationsverket som äger och förvaltar Ytterby gruva, har låtit Magnus Ivarsson och kollegan, Kristoffer Palmgren driva en större testanläggning för att rena gruvan från gammalt flygbränsle, en gång för alla.

Belägen strax utanför Waxholm i Stockholms skärgård, användes Ytterby gruva under kalla kriget som en bränsledepå av Försvarsmakten. En stor del av gruvan fylldes med drivmedel och fungerade som en enorm oljetank. När spänningarna i världen minskade avvecklades bergrummet som en militär tankstation och blev i stället föremål för en omfattande miljösanering. Trots detta är Ytterby gruva fortfarande i behov av ytterligare sanering.

– Det är första gången i världen som man har byggt ett uppskalat system där man använder just bara svamp, för denna typ av processer. Det är ett världsunikt reningsverk, säger Magnus Ivarsson.

Han säger att det vanligaste alternativet är att bränna oljorna, men han påpekar att det leder till höga koldioxidutsläpp och ökar växthusgaserna. Deponering av oljorna ses inte heller som en hållbar lösning eftersom det är både kostsamt och innebär risker för både människor och ekosystem.

Vad gör ert reningsverk unikt?

– Vi betraktar vårt svampprojekt som det första hållbara alternativet där kolet i oljorna återförs till de naturliga kretsloppen i stället för att släppas ut i atmosfären. Andra försök runt om i världen använder mindre effektiva svamparter. Vi är de första som använder denna svampart i kombination med ett reningsverk, vilket ökar dess produktivitet.

Vad är det för svamp ni använder?

– Vi väljer svampar från vårt specialiserade bibliotek beroende på vilken förorening som ska behandlas. För att ta itu med flygfotogenproblemet i Ytterby, använder vi en effektiv svamp från Sverige, men dess identitet är lite av en företagshemlighet.

Finns det andra miljöföroreningar som svampar kan ta bort?

– Definitivt. Vi ser en stor potential i att fokusera på PFAS, en grupp av ämnen som saknar en definitiv lösning. Möjligheten att arbeta med dessa ämnen finns tack vare svampars förmåga att bryta ned och konsumera de organiska molekylerna. Vissa svampar gillar även metall och kan ta upp utvalda metaller. Så vi kan i princip använda samma metod för att rena miljön som vi använder för att skaffa oss värdefulla tillgångar som industrin kan behöva, avslutar Magnus Ivarsson.