Subventioner gör metallåtervinning olönsamt

Återvinning Miljarder i statliga subventioner till gruvindustrin och pålagor på återvinning bidrar till att göra metallåtervinning olönsam, enligt forskning från Linköpings universitet.

Subventioner gör metallåtervinning olönsamt
Morguefile

För vissa metaller, som koppar, har vi redan i dag brutit ungefär hälften av de kända reserverna ur jordskorpan. Potentialen för återvinning är därför enorm. Vissa metaller återvinns idag till viss del, medan andra – som de sällsynta jordartsmetallerna – inte återvinns alls.

– Stor kraft läggs ner på att prospektera och bryta metaller ur jordskorpan, medan vi låter de metaller som vi kanske redan har i handen, i mobiltelefonen, gå förlorade, säger Nils Johansson, doktorand på avdelningen för industriell miljöteknik vid Linköpings universitet.

Inte lönsamt

Det beror på att metallåtervinningen inte är lönsam. Det kostar mer att ta tillvara metallerna än det värde de har på marknaden. Detta trots att halterna av metaller kan vara lika höga på en deponi eller under en stadskärna som där jungfrulig metall bryts ur berggrunden.

Men detta är inte någon naturlag. De ekonomiska förutsättningarna är skapade genom politiska beslut kring stöd, bidrag och skattereduktioner.

Medan återvinningsföretagen betalar 435 kronor per ton för de rester som behöver deponeras när metallen tagits till vara är gruvorna helt befriade från deponiskatt. Gruvsektorn har lägre koldioxidskatt och lägre energiskatt än återvinningssektorn och de statliga anslagen till gruvrelaterad forskning är avsevärt högre än till forskning kring återvinning. Bara för att ta några exempel.

– Gruvsektorn får ett stöd som motsvarar över 30 miljarder kronor per år, medan återvinningssektorn endast stöds med några få miljoner i forskningsanslag, säger Nils Johansson.

Här kan du läsa mer

 

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.