Styrmedel för en hållbar värld

Hållbar utveckling En hållbar värld kräver en hel flora av styrmedel, både lokalt, och globalt. Johan Rockström, Thomas Sterner och andra internationella forskare resonerar kring vad som behövs och varför, i en artikel i tidskriften Nature Sustainability.

Styrmedel för en hållbar värld

”Eftersom hoten som följer av att överskrida gränsen för vad planeten tål är globala, långsiktiga, osäkra och sammankopplade, måste de analyseras tillsammans”, konstaterar forskarna bakom artikeln ”Policy design for the Anthropocene”, i Nature Sustainability.

Förhållningssätt till styrmedel

Sju olika principer kan leda framåt, av vilka fyra handlar om förhållningssätt till styrmedel, enligt artikelförfattarna, med Thomas Sterner, professor i miljöekonomi i Göteborg, som första namn på listan och med Joakim Rockström, Christian Azar och ytterligare 25 forskare från hela världen därefter.

De styrmedel som redan finns är bra att använda, anser de, eftersom tiden är knapp om vissa katastrofer ska undvikas. ”Utmaningen är inte att uppfinna helt nya lösningar, utan att välja och utforma lämpliga policies utifrån given vetenskaplig, sociala och politisk kontext”.

Artikeln delar upp styrmedlen i fyra grupper. Den första påverkar kostnaden för utsläpp direkt genom skatter eller ekonomiska bidrag. Som exempel på det nämns bland annat den svenska koldioxidskatten och bränsleskatter i resten av Europa. Jämfört med USA har det lett till högre pris på bränsle och även lägre bränsleförbrukning per invånare.

Strategier för styrmedel

Den andra gruppen styrmedel handlar om att påverka mängden utsläpp, bland annat genom handelssystem. Den tredje gruppen består av policies som kallas traditionella och som består av regler och gränsvärden. Den fjärde gruppen omfattar mer indirekta redskap inom finansväsendet, lagstiftningen och även utveckling av normer.

Vad som är bäst, beror på hur problemet ser ut, om det är lokalt, globalt och så vidare. Val av verktyg ska följa en ordentlig diagnos av de socioekonomiska orsakerna bakom varje problemområde.

Lägsta kostnad ska eftersträvas, men det gäller också att ta politiska hänsyn, som för hur kostnaderna ska fördelas till exempel. Motståndet från de mäktiga särintressena som försöker bromsa utvecklingen, bland annat med lobbying, måste också tas med i beräkningen.

Läs mer: Klimatklivet får hård kritik från Riksrevisionen

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter