Stressade hjärnor – ett klimathot?
Klimtarbete
Ingen kan rädda klimatet med en tokstressad hjärna. Det säger Johanna Palmqvist, beteendevetare på Sustain Change. Men det finns sätt att få hjärnan att varva ner.
Oavsett vilka val som ska göras är den mänskliga hjärnans förmåga att fatta medvetna och långsiktigt hållbara beslut helt avgörande. En förmåga som helt saknas vid stress.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– En stressad hjärna har många likheter med en berusad hjärna. Jag tror vi är överens om att när man är berusad så kan man inte fatta några viktiga beslut om klimatet eller några som helst hållbara beslut, säger Johanna Palmqvist, beteendevetare, hälsostrateg och vVD Sustain Change.
Hon förklarar att vid berusning, och under stress, är det reptilhjärnan som tar över och att då finns det bara två lägen: attack eller flykt.
– Det är fokus på överlevnad.
Delen som ”räddar klimatet”
Väldigt förenklat kan man säga att reptilhjärnan var först att utvecklas, ”men hjärnan är superkomplex”, säger hon. Därefter utvecklades däggdjurshjärnan, där bland annat känslocentrum och minnescentrum finns. Enligt evolutionsteorin utvecklades den när vi blev flockdjur.
– Men det är den tredje delen, vår mest utvecklade del av hjärnan, människohjärnan, som är klimatets räddning. Den kan reflektera, skapa nytt, föreställa saker som inte finns och förflytta oss i tiden, säger Johanna Palmqvist.
Och just eftersom den delen kan föreställa sig tiden framåt, till exempel kommande eventuellt jobbiga situationer, skapar det stress.
– Tanken är i framtiden, men kroppen är i nutiden. Det blir obalans. Därför är brukar jag betona vikten av att vara här och nu i tanken. Vår hjärna är skapad för överlevnad och därför behöver den hjälp att sortera vad som är verklig fara och inte, förklarar hon.
Därför är återhämtning så viktigt
Vår hjärna ”är kvar på savannen” och är designad för att söka upp hot och agera på dessa. Men idag är faran inte hungriga lejon, utan annat som oroar oss, ofta sådant som vi tror ska ske och katastroftankar vi målar upp. Utmaningen nu blir att inte tappa människohjärnans funktion – den första som funktionen vi tappar vid stress.
– Vi kan behålla den funktionen genom att ta ett steg tillbaka och återhämta oss. Återhämtning kan exempelvis vara att gå i skogen eller att meditera, en paus helt enkelt.
”Mjukvaran kan omformas”
Ett annat sätt att behålla rätt fokus är att träna hjärnan i att tänka positiva tankar. Att skriva tacksamhetsbok varje kväll är ett sätt att träna det.
– Även om hårdvaran är gammal kan vi omforma mjukvaran. Vi behöver lära oss att vara hållbara och stabila. Det är då som vi kan göra skillnad och rädda klimatet, säger hon.
För att få tillgång till vår hjärnas fulla förmåga måste vi också spara på energin.
– Generellt sett så lider våra hjärnor av energibrist. Varför, kan man undra. Vi är alltid många om att hålla mobilen laddad, men det är ju faktiskt ännu viktigare att ha hjärnan laddad.
Fakta
ABC för stressade hjärnor
Lev energismart
Hennes tips på att leva energismart och spara energi är till exempel att gå långsammare, prata långsammare, ta ett extra djupt andetag då och gå, vila, stanna upp och lyssna på ljuden runt omkring oss.
– Det är sådant som får hjärnan att checka in igen. Och då får vi tillgång till vår hjärnas fulla funktion. Vi kan inte rädda klimatet utan soffläge då och då.
Precis som mobiler har funktioner som visar att energin håller på att ta slut har hjärnan också funktioner som varnar för låg energi och ökad stress: uppdragna axlar, snabbare andning och hjärtklappning.
– Så ta reda på vad ditt första tecken på stress är och bli uppmärksam på det. När du känner av det, säg till hjärnan att det inte är någon fara och att allt är lugnt, säger Johanna Palmqvist.
Viktigt att ifrågasätta
Livet består av förändringar, och det går snabbt. En del förändringar måste vi acceptera, säger hon, men vi måste också fråga varför ibland.
– Varför måste vi alltid ha mobiltelefonerna påslagna? Visst, det gör att vi kan utföra saker snabbare, men har de ökat vårt välmående? Vi har konsumtionen som drivkraft, men vi måste hitta ett annat sätt. Varje människa har förmågan att utvecklas.
För att lösa klimatfrågan menar hon att vi måste gå utanför ramarna.
– Vi är alla en del av problemet. Fråga vad du kan göra annorlunda. Om vi alla fortsätter på samma sätt så kommer vi att få samma resultat.
Hon fortsätter:
– Vi måste skapa tid för reflektion, även inom samhällsbyggnad. Det är endast hållbara människor som kan skapa en hållbar framtid. Motsatsen till hållbart är idiotiskt, säger Johanna Palmqvist.
Johanna Palmqvist höll föreläsningen Är stressade hjärnor det största klimathotet? under Almedalsveckan. Arrangör var Sustain Change och Social Venture Network
