Läs mer: Kemikalieinspektionen varnar: Förbjudna ämnen i små prylar
När det gäller kväveoxider har halterna sjunkit märkbart i samtliga tre städer, halterna av ozon har däremot stigit något och när det gäller partiklar visar mätningarna lite olika resultat för de tre städerna.
– Sammantaget innebär det här att vi har fått en bättre luftkvalitet i alla tre städer, vilket har lett till en förbättrad folkhälsa, och det går att uppskatta att medellivslängden har ökat med upp emot ett år. Det är främst tack vare minskade utsläpp från vägtrafiken, säger Henrik Olstrup, doktorand i atmosfärsvetenskap vid ACES.
Kväveoxider uppstår vid förbränning i motorer och till stor del kan minskningen av kväveoxider i luften förklaras av hårdare krav på nya fordon när det gäller avgasutsläpp, menar forskarna.
I både Stockholm och Malmö har mängden kväveoxider i luften sjunkit från cirka 40 mikrogram per kubikmeter år 1990 till cirka 20 mikrogram per kubikmeter år 2015.
Läs mer: ”Det tar tid att bygga ett hållbart varumärke”
I Göteborg har halterna av kväveoxider i luften sjunkit från cirka 60 mikrogram per kubikmeter år 1990 till cirka 40 mikrogram per kubikmeter år 2015, så minskningen har varit ungefär lika stor i alla tre städer, även om de totala halterna är högre i Göteborg.
Orsaken till att kväveoxidhalterna är högre i Göteborg kan vara närheten till flera stora motorvägar och även förekomsten av stora genomfartsleder genom staden.
Att ozonhalten har stigit något under mätperioden tror forskarna till största delen beror på att halterna av kvävemonoxid har sjunkit, vilket gör att betydelsen av fotokemiska reaktioner med ozon minskar så att högre ozonhalter kan byggas upp.
Beräkningen av hur medellivslängden påverkas av luftföroreningar baseras dels på tidigare studier av exponering för luftföroreningar och dödlighet, och dels på statistik om bland annat befolkningsstorlek och åldersstruktur.
Läs mer om forskningen här.