– Plast spelar en stor roll i vår vardag. Om vi fokuserar för mycket på plast i till exempel fisk och skaldjur så riskerar vi att flytta fokus från problemets kärna, det vill säga hur vi producerar och konsumerar plast, säger Bethanie Carney Almroth vid Göteborgs universitet, som ingår i forskargruppen.
Mikroplastpartiklar i omgivningen
I en ny studie har forskarna jämfört den mängd bisfenol A som en människa får i sig under ett år genom att äta skaldjur, med andra exponeringsvägar.
Beräkningarna visade att den generella exponeringen var 40 miljoner gånger högre genom andra exponeringsvägar än via födan.
Kläder – en föroreningskälla
Många kläder är gjorda av syntetiska material och avger kontinuerligt plastfibrer. Forskargruppen jämförde därför kontamineringsnivån i kranvatten med den mängden fibrer som hamnar i ett vattenglas som får stå framme på ett bord.
– Redan efter fyra timmar såg vi liknande eller högre nivåer av plastfibrer som i kranvattnet, säger Therese Karlsson, doktorand vid institutionen för marina vetenskaper och fortsätter:
– Det är oroväckande att plastskräp hittas på så många ställen och det är viktigt att framtida forskning studerar effekter av både mikro- och nanoplaster. Vi utsätts för betydligt större mängder plast och deras kemikalier genom annan plastexponering än genom födan.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment.
publicerad 23 februari 2018