I ett landsomfattande samverkansprojekt med Kemikalieinspektionen har Arbetsmiljöverket, dels inspekterat hur man ute på arbetsplatserna följer gällande arbetsmiljöbestämmelser utifrån den information, som alltid ska medfölja kemikalier i säkerhetsdatablad, dels i vilken utsträckning leverantörerna lämnar aktuell och korrekt produktinformation.
Fyra av fem fick underkänt
Totalt ställde Arbetsmiljöverkets inspektörer 167 krav på närmare 40 av de 48 inspekterade arbetsplatserna inom tillverkningsindustrin, byggverksamhet och billackering. 25 procent av kraven gällde tillgång till säkerhetsdatablad och riskbedömning med hjälp av dessa. Man fann gammal information och otillräcklig dokumentation.
– Resultatet visar att information om riskerna inte når fram till användarna, framhåller Magnus Blomqvist, enhetschef vid Arbetsmiljöverket, i ett pressmeddelande. Ska vi få systemet med säkerhetsdatablad att fungera måste vi se till att producenterna anpassar informationen utifrån de behov som finns ute på arbetsplatserna.
Dålig ventilation
15 procent av kraven gällde medicinsk kontroll och utbildning av den som ska hantera och arbeta med härdplaster. Chefer och arbetsledande personal var för dåligt insatta i riskerna och saknade rutiner för återkommande läkarbesök samt register över dem som undersökts med avseende på isocyanater. 25 procent hade dålig ventilation och eller brister i varselmärkning och avfallshantering. Krav ställdes också på skyddsutrustning och utformning av första hjälpen. Nästan hälften av arbetsplatserna saknade information om andningsmaskfilter, tider för ögonspolning och val av handskmaterial.
Polisanmälningar
Av de drygt 50-talet hälsofarliga produkter som ingick i Kemikalieinspektionens kontroller av produktinformation hos leverantörerna hade fem procent så allvarliga brister att företagen polisanmäldes. Svensk märkning saknades och säkerhetsdatablad hade inte skickats till den yrkesmässige användaren. 14 procent av produktinformationen hade brister, som måste korrigeras.