Stödsystem ökar vindstyrkan

Vindkraften växer så det knakar i Sverige. Prognoskurvorna pekar rakt upp i skyn – men utan elcertifikaten skulle bilden vara en annan.
Energimyndighetens expert säger det i klartext: det föreslagna planeringsmålet om 3 000–6 000 snurror blir inte verklighet utan stöd.

Det nya vindkraftsmålet som Energimyndigheten har föreslagit – 30 terawattimmar per år från vindkraft, 20 på land, 10 till havs, år 2020 – är ett planeringsmål, inte ett utbyggnadsmål. Men tanken är givetvis ändå att skapa planeringsberedskap för en verklig utbyggnad. En utbyggnad till 30 terawattimmar betyder att dagens cirka 900 vindkraftverk blir någonstans mellan 3000 och 6000, beroende på verkens storlek och placering. För att det ska bli verklighet krävs ekonomiskt stöd, som nu har blivit politiskt stabilare i och med EUs linje kring klimat och förnybar energi.

– Utbyggnaden på land klarar sig med elcertifikaten (se faktaruta på webben), om systemet blir långsiktigare. I dagens system ryms sju terawattimmar vindkraft till år 2016. Utbyggnaden till havs kostar mer, dels på grund av att infrastrukturkostnaderna är högre, men också för att leverantörerna är så få, berättar Fredrik Dahlström, verksamhetssamordnare för vindkraft på Energimyndigheten.

Elva års processer

Om elcertifikatet är en grundbult för en snabb utbyggnad så är smidigare tillståndsprocesser av närapå lika stor betydelse.

– Det får inte vara som i fallet med Vattenfalls vindkraftpark Lillgrund att det ska ta elva år att få alla tillstånd på grund av olika överklaganden, konstaterar Fredrik Dahlström.

Han tror visserligen att processerna generellt kommer att löpa på smidigare i Sverige framöver. I år passerar Sverige den magiska effektgränsen 1000 installerade megawatt. Erfarenheten från andra länder visar att vid den gränsen har vindkraftverk blivit så vanligt förekommande att både kunskap och acceptans har ökat.

Men det finns ändå behov av ytterligare smidighet. I dag måste projektörerna vända sig till många olika myndigheter i planerings- och tillståndsfrågor. Det skulle underlätta för projektörerna att ha en enda instans att vända sig till för att få alla tillstånd som krävs.Energimyndigheten har därför föreslagit att en så kallad one-stop-shop för vindkraftsprojekt ska utredas.

Man tittar också på regelförenklingar.

– Ett snårigt regelverk hämmar många investerare. Dessutom kanske de hårda miljökraven i miljöbalken kan lindras för vindkraftverk, anser Fredrik Dahlström.

Argumentationen för sänkta miljökrav är att vindkraftverkens miljöpåverkan räknas som reversibel, det vill säga att det går att återställa området när verksamheten har upphört.

30 terawattimmar kräver mer

Ett problem med att ansluta vindkraft till nätet är att mängden levererad el varierar beroende på hur mycket det blåser. Därför behövs reglerkraft i elsystemet, ett sätt är att öka elproduktionen vid vattenkraftverken när vinden mojnar. Stamnätet behöver också byggas ut på sikt.

– Svenska Kraftnät har redovisat att dagens elsystem i Sverige klarar 10 terawattimmar utan att bygga ut reglerkraft och stamnät, men om vi vill komma upp i 30 terawattimmar så måste vi planera för utbyggnad, poängterar Fredrik Dahlström.

Det är viktigt att vara ute i tid – nya ledningar innebär, precis som för vindkraftverken, en segdragen tillståndsprocess.

Man kan tycka att vindkraft kräver mycket av elsystemet i form av reglerkraft och utbyggt nät, men Fredrik Dahlström anser att vindkraft stärker elnätet.

– Vindkraften är i sin natur en decentraliserad kraftkälla. Om vi sprider kraftverken så kan vindkraft användas som reglerkraft för vindkraften. När vinden slutar blåsa på en plats så blåser det mer någon annanstans, säger han.

Skogen i fokus

Alla verk som planeras ute i skogen är en stor del av den kommande vindkraftsboomen. Skoglig vindkraft är jättehaussad i Sverige just nu. Gigantiska samarbeten har inletts, som det mellan Vattenfall och Sveaskog och det mellan SCA och norska Statkraft. Men här vill Fredrik Dahlström höja ett varnande finger.

– Här är det viktigt att tänka till, verken vi har idag är inte byggda för skoglig turbulent vind. Vi behöver anpassa vindkraftverken för de förhållanden som finns i skogsmiljöer. Vi på Energimyndigheten är på gång att starta projekt för vind i skog, där vi kan ge rekommendationer till projektörer. Det är viktigt att samla kunskap, säger Fredrik Dahlström.

Fakta

Elcertifikaten behövs

Systemet med elcertifikat infördes i Sverige 2003. Stödsystemet ska öka elproduktionen från förnybara energikällor som vind, sol, biobränsle, småskalig vattenkraft, vågkraft, geotermisk energi och från torv på ett kostnadseffektivt sätt. Målet är att användningen av el från förnybara energikällor ska öka med 17 terawattimmar från 2002 års nivå till år 2016. Elcertifikatsystemet pågår till och med år 2030.

Principen är att det finns en säljare och en köpare av elcertifikat samt att handel sker mellan dessa. Godkända producenter av förnybar el får ett elcertifikat för varje producerad megawattimme el av staten. Elleverantörer är skyldiga att köpa elcertifikat av producenterna motsvarande en viss andel av deras fakturerade el, en så kallad kvotplikt. På så sätt skapas en efterfrågan på elcertifikat och producenter av förnybar el får en extra inkomstkälla. Varje år ska elleverantörerna deklarera och lämna in elcertifikat motsvarande kvotplikten. Elcertifikaten ska finnas på de kvotpliktigas konto senast den 31 mars för annullering och därmed uppfyllande av kvotplikten.

I fjol producerades 12,7 terawattimmar förnybar el inom elcertifikatsystemet. Det motsvarar årsförbrukningen hos cirka en halv miljon eluppvärmda villor. Biobränslen dominerar elproduktionen inom systemet. Men vindkraften ökar mest, med 45 procent i jämförelse med år 2006, från 0,988 terawattimmar till 1,43 terawattimmar.

Källa: Energimyndigheten

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter