Stockholm ska spara energi

Energicentrums mål är att under en femårsperiod effektivisera bort 10 procent av Stockholms stads energianvändning. Det borde vara ganska lätt gjort.

– Bara att genomföra en driftoptimering bör spara minst 10–15 procent av energikostnaden, säger Thomas Bäcklin.

Han räknar upp ett otal möjligheter till besparingar. Det kan handla om att följa upp energianvändningen i olika byggnader, få kontroll över den termiska balansen och se till att man inte kyler och värmer en fastighet samtidigt. Det kan också handla om att arbeta med drifttider och se till att belysning och ventilation är avstängd när ingen vistas i lokalen. I många hus är tvättstugan en stor energibov. Det finns även mycket annat som kan göras, exempelvis tilläggsisolera vindarna, byta fönster eller använda prognosstyrning som tar hänsyn till temperaturen utomhus.

– Det mesta är inga nyheter, men steget från att känna till hur man ska göra och att verkligen sätta i gång är ibland ganska långt, konstaterar Thomas Bäcklin.

Synliggöra kostnader

Totalt förvaltar Stockholms stad 3,2 miljoner lokalyta och 6,3 miljoner kvadratmeter bostadsyta. De äter idag 2,7 miljarder eller 5–10 procent av stadens inkomster i energikostnader, men med stigande elpriser kan det snabbt öka.

Energicentrums uppgift blir nu att se till att energieffektiviseringsarbetet kommer igång ordentligt i hela staden, att man börjar mäta och följa upp förbrukningen av energi och får igång aktiviteter på den kommunala nivån. Bland annat kommer de att starta ett nätverk för personal inom fastighetsförvaltningen, jobba med kompetensutveckling och hjälpa till med tekniska utredningar och beslutsunderlag.

Problematiska avtal

Ett problem är att stora delar av driften är utkontrakterad. Energifrågan handlar därför mycket om avtalsfrågor och vilka direktiv och incitament man har i avtalen med driftsentreprenören. Det handlar också om ifall de som tar hand om lokalerna tjänar något på att ratta rätt. Olika bolag är olika duktiga. Svenska Bostäder gör idag av med 172 kWh per kvadratmeter, medan två andra stora bostadsbolag förbrukar 215 kWh för samma yta.

En lösning som Thomas Bäcklin tror på för att få igång investeringar i energieffektiv teknik är energitjänsten ”Energy Performance Contracting”. Då anlitas konsulter som installerar och finansierar ny utrustning, mot att de får ta del av den sparade elnotan och det gör att kommunen själv kommer undan dyra investeringar.

– Just nu handlar diskussionen i media mycket om att energin inte räcker till och att vi måste producera mer. Men måste vi producera mer el när vi samtidigt slösar bort stora delar av energin? frågar sig Thomas Bäcklin.