Inga produkter i varukorgen.
Statistik: Mer avfall och mindre återvinning
Avfall Mängden avfall ökar, och materialåtervinningen minskar. Det visar statistik från Naturvårdsverket. ”Statistiken visar tydligt att ytterligare åtgärder behövs”, säger Lars Viklund, Naturvårdsverket.
Mängden avfall ökar och byggsektorn är den stora boven, visar ny statistik. Foto: StockAdobe
Sverige har en lång väg kvar till en cirkulär ekonomi. Det står klart när Naturvårdsverket presenterar siffrorna för avfallsstatistiken. Siffrorna visar att avfallsmängderna har ökat.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Tvärtemot samhällets mål att minska avfallet visar statistiken från åren 2014 till 2020 att det ökar, säger Lars Viklund, avfallsstatistiker på Naturvårdsverket.
Men utvecklingen varierar.
– Utvecklingen mellan 2018 och 2020 är på inget sett homogen, vi ser att avfallsmängderna i vissa redovisningsgrupper ökar, medan avfallsmängderna i andra redovisningsgrupper minskar, säger Lars Viklund.
Byggsektorn är storboven
Utvecklingen är skiljer sig dock åt mellan olika branscher. Energiförsörjningssektorn ligger ganska still och har till och med lyckats minska sina avfallsmängder något jämfört med 2014.
Men storboven i dramat, byggverksamheten, orsakar både störst mängd avfall och har den största ökningen. 2014 genererades 8, 9 miljoner ton avfall inom byggverksamheten, och 2020 var motsvarande siffra 14,2 miljoner ton. Ökningen på 5,3 miljoner ton – nära 60 procent – överstiger vida energisektorns minskning med 0,1 miljoner ton under samma period.
Muddermassor påverkar statistiken
Med hjälp av Lars Viklund dyker Miljö & Utveckling lite djupare ned i statistiken. De två typerna av avfall som bidrar till byggsidans ökning är muddermassor och mineralavfall från bygg och rivning. Naturvårdsverket konstaterar att mängden muddermassor kan variera kraftigt, det beror på vilka projekt som pågår.
Andra avfallsslag som ökat rejält är träavfall från både hushåll och näringsliv, pappers- och pappavfall från pappersindustrin och den grafiska industrin, och oljeavfall från avfallshantering.
Minskad materialåtervinning
Naturvårdsverket tittar även på hur materialåtervinningen utvecklas. Även där finns tecken på att utvecklingen går åt fel håll. Mängden återvunnet material minskade 2020 jämfört med både 2016 och 2018. Endast 22 procent av avfallet materialåtervanns och nära 60 procent behandlades ”genom annan återvinning”, som energiåtervinning. Hela 19 procent ”bortskaffades” vilket innebär till exempel deponering.
”Ytterligare insatser behövs”
Jämfört med 2018 har andelen som ”bortskaffas” ökat och andelen som materialåtervinns minskat.
– Jag är osäker på om gemene man är medveten om att en så stor andel av det svenska avfallet inte materialåtervinns, säger Lars Viklund.
– Statistiken visar tydligt att ytterligare insatser behövs om man vill att materialåtervinningen ska öka och att vi ska komma högre upp i avfallshierarkin.
För vissa avfallsslag ökar dock återvinningen. Dit hör visst metallavfall, lösningsmedel och textil. Just textil har ökat från ingen återvinning alls 2018 till 2 490 ton år 2020.
Plastkassen går mot strömmen
Naturvårdsverket följer också upp statistiken för plastbärkassar. Och trots de olika uppfattningar som finns om den så kallade plastpåseskattens för- och nackdelar så råder ingen tvekan om att den har givit effekt.
Mängden inrapporterade plastbärkassar (från företag som tillverkar eller importerar påsar) har minskat dramatiskt utslaget per person. 2017 användes 83 plastpåsar per person och år. 2021 klarade vi oss med 14 plastpåsar. Något som rimligen bör bidra till minskade avfallsmängder, om än i liten skala.
