Resultatet visar också att sex av tio kommuner, har formulerat särskilda mål och satsningar för arbetet med hållbar utveckling. Det innebär alltså att fyra av tio kommuner inte har det.
Vidare framgår att 80 procent av kommunerna, det vill säga en stor majoritet, inte avsätter medel för kompetensutveckling i lärandet inom området. Detta samtidigt som fortbildning anses vara den mest efterfrågade åtgärden för att utveckla grundskolornas arbete.
– Det är uppenbart att många kommuner och enskilda skolhuvudmän fortfarande skjuter ifrån sig ansvaret för skolornas arbete med hållbar utveckling. Min förhoppning är att vår rapport ska sätta ljuset på detta och bidra till att inspirera de som ännu inte tar sitt ansvar att faktiskt börja göra det, säger Beatrice Rindevall.
Samtidigt som resultatet visar att det går trögt för många kommuner, ser det ändå ut att gå framåt. Jämfört med en liknande undersökning som Naturskyddsföreningen genomförde 2017 ser det något ljusare ut. Allt fler kommuner, nästan sex av tio, bedömer att de ger tillräckligt stöd till grundskolorna för hållbart lärande. 2017 var motsvarande andel 37 procent.
Slutligen lyfter Naturskyddsföreningen de kommuner som de menar kommit långt i arbetet, genom ett strategiskt och praktiskt arbete inom området. Dessa är Lund, Karlstad, Gävle, Umeå och Helsingborg.
publicerad 15 februari 2024