Småskalig avfallsförbränning framtidsalternativ

Det har länge hetat att avfallsförbränning kräver stora anläggningar och därmed ett stort befolkningsunderlag. Men med modern teknik och en genomtänkt strategi för insamlandet av avfall, har man nu i Ljungby visat att även småskaliga lösningar kan vara ett alternativ. Möjligheten växte fram då den gamla pannan, som eldades med biobränsle, inte klarade av det växande fjärrvärmebehovet, utan olönsam toppeldning med gasol.

– Vi hade drivit den gamla anläggningen i snart 20 år och växt ur kostymen, konstaterar Anders Forserud, VD Ljungby Energi. Samtidigt innebar den nya avfallslagstiftningen med depniförbud år 2002, ett problem för våra grannkommuner som måste lösas.

Samordning av hanteringen

Detta födde tankegångar om att samordna hanteringen av avfallet med Växjö, Alvesta, Älmhult, Värnamo och Ljungby. Under diskussionerna såg man en möjlighet att Växjö skulle kunna ta hand om den biologiska delen av hushållsavfallet och att Ljungby skulle kunna förbränna de torra fraktionerna i en ny avfallsförbränningsanläggning för el- och fjärrvärmeproduktion. De första beräkningarna visade dock att det skulle vara svårt att få lönsamhet. Men när de fick ekonomiskt stöd för anläggningen från Det Lokala InvesteringsProgrammet och DESS för själva ångturbinen, vågade de ändå satsa. Totalt har anläggningen som nu testats under några månader kostat 110 miljoner kronor, varav bidragen utgjorde 18 miljoner kronor.

–Det är ännu för tidigt att säga säkert, men hittills pekar allt på att vi får ekonomi på anläggningen, konstaterar Anders Forsreud.

Värme och el

Anläggningen beräknas kunna ta emot 35 000 ton avfall per år från ett befolkningsunderlag på 150 000 individer och kunna producera 80 GWh värme och 6 GWh el. Den har levererats av konsortier Energitekniska Konstruktioner i Luleå och Ansaldo Vølund i Esbjerg.

Det intressanta med Ljungby-anläggningen är att den förutom att klara de ekonomiska målen också, trots sin litenhet, klarar miljökraven genom att ny modern reningsteknik installerats av ABB Fläkt.

– De har levererat ett filterhus bestående av slangar belagda med kol- och kalkskikt som röken passerar innan den kommer till textilfiltret. Detta, tillsammans med den effektiva rosterpannan, gör att man klarar miljömålen och uppfyller alla EU-krav.

Under 400 kronor per ton

För kommunerna som levererar avfallet blir kostnaden under 400 kronor per ton, vilket Anders Forserud tror är en låg nivå i jämförelse med vad det kostar att förbränna avfall i andra anläggnignar.

– Vi är faktiskt förvånade över att det tekniskt har gått så bra för vi hade förväntat oss fler problem eftersom det handlar om en så komplex anläggning, säger han.

Däremot har inte avfallssortering fungerat lika bra som tekniken och avfallet har allt för hög halt av metallrester, vilket får Anders Forserud att tala om bättre information till befolkningen så att källsorteringen sker på ett bättre sätt. Tills vidare får också Ljungby Energi ta emot den biologiska delen av hushållsavfallet, eftersom utbyggnaden av en anläggning för detta försenats i Växjö bland annat på grund av att det inte finns någon avsättning för rötrester.