Småföretagaren som satsar på vetenskapliga klimatmål

Varför har ni valt att jobba med SBT?

– Det kändes egentligen ganska självklart. Om vi jobbar med att andra ska göra det så behöver vi göra det själva också. Vi vill vara trovärdiga, säger Lova Brodin.

Det handlar också om att visa att man inte måste vara ett jätteföretag för att kunna använda SBT.

– Även vi små ska få vara med och äga processen. Vi behöver alla samverka för att realisera Parisavtalet och SBT är ett mycket användbart verktyg.

Måste välja klimatmål

Vetenskapliga mål är ett system som tagits fram av bland andra FN-initiativet Global Compact och WWF. Ett företag som vill ansluta sig börjar med att sätta ett åtagande om vilken linje företaget vill följa; 1,5 grader eller väl under 2 grader. Miljömatematik valde 1,5 gradersmålet.

Sedan gäller det att räkna ut hur stora utsläppen är för det som blir indexåret. För Miljömatematiks del är det 2019.

– Nu tittar vi på Scope 1 och 2. För oss som mindre bolag är de ganska små och enkla, det är mest el, säger Lova Brodin.

Tänker använda WWF-verktyg

Klimatutsläppen räknas ut med hjälp av bokföringen. Av den framgår till exempel vem som har rest, hur långt och med vilket färdmedel. Lokalerna företaget sitter i och mat på konferenser är andra exempel på poster som ska med. När det gäller maten har Miljömatematik tänkt använda verktyget One Planet Plate från WWF för att hålla koll på utsläppen.

Summan av det hela är att de direkta utsläppen redan är väldigt små, vilket har lett till att även Scope 3 måste inkluderas för att Miljömatematik ska få sina vetenskapligt fastställda mål.

– Om Scope 1 och 2 är procentuellt under en viss del, då måste man även sätta mål för Scope 3, säger Lova Brodin.

Scope 3 den största utmaningen

När man kommer till Scope 3, som omfattar leverantörer och kunder, blir det genast mer komplicerat.

– Det är lurigt vad som räknas. Framför allt får inte flera räkna med samma utsläpp. Det måste vara tydligt vilka som är våra utsläpp och vilka som är andras, säger hon, och fortsätter:

– Scope 3 kommer att vara den stora utmaningen oavsett organisation. Det handlar om systemförändring och allas vår roll och påverkan. Det är här vi kommer att lägga vårt fokus.

Svårt att sätta press

För ett litet företag är det svårt att sätta press på leverantörer och kunder och kräva att de ska göra egna åtaganden. Istället tänker Lova Brodin på det som uppmuntran.

– Vi tittar på ett mål som säger att en viss andel av alla vi jobbar med ska ha forskningsbaserade mål innan 2025. SBT är det bästa, men man kan också tänka sig att de anger Parisavtalet som ramverk, eller en faktisk minskning på ett visst procenttal per år.

Svårast att lyckas med är de medelstora företagen. De största har redan en klimatstrategi och koll på utsläppen.

Vill kvantifiera klimatmål

Efterhand som antalet aktörer med SBT växer räknar Lova Brodin med att det blir enklare även med Scope 3-utsläppen. Men hon har inte gett upp tanken på ett kvantifierat utsläppsmål även för Scope 3.

– Vi kommer att exemplifiera utsläppsminskningarna där det går, säger hon.

– Som det ser ut nu kommer vi att sätta absoluta reduktionsmål för Socpe 1, 2 och 3, för till exempel tjänsteresor och inköp. Vi ser också framtida möjligheter till att redovisa vårt arbete med kolinlagring i svenskt jordbruk, säger Lova Brodin.

Klimatmålen ska godkännas

När kalkylerna skickats in ska de godkännas av organisationen bakom SBT. Sedan är det meningen att Miljömatematik själva ska följa upp sina åtaganden. Allt redovisas på SBT:s hemsida.

Kan du rekommendera det här till andra småföretag?

– Absolut. Man lär sig mycket om sin roll i sammanhanget, och man kan använda det som en uppmuntran till de man samarbetar med, säger hon.