Det här är andra delen av Miljö & Utvecklings artikelserie om nya marknader för biologisk mångfald inom svenskt skogsbruk.
Skogsstyrelsen: Införliva biologisk mångfald i marknadsekonomin
Biologisk mångfald Införliva biologisk mångfald i marknadsekonomin inom skogsbruket, på samma sätt som timmer och massaved. Det kan enligt Skogsstyrelsen vara ett av de mest kostnadseffektiva sätten att bevara och utveckla biologisk mångfald på. Men från regeringen är det tyst.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Del 1: Skogsstyrelsen: Här skapas marknader för skogens biologiska mångfald
Del 3: Peter Kullgren (KD): ”Behöver överväga olika aspekter”
Stefan Karlsson, utredare på Skogsstyrelsen är en av författarna till en rapport om hur miljökvalitetsmålet Levande skogar ska nås. Ett av förslagen som Skogsstyrelsen lyfter för att nå målet är att skapa nya marknader och affärsmodeller för biologisk mångfald.
– Vårt förslag är att införliva biologisk mångfald i marknadsekonomin, precis som timmer och massaved. Det kan vara ett av de mest kostnadseffektiva sätten att bevara och utveckla biologisk mångfald på. Dessutom skulle det öka valfriheten för skogsägare, säger han.
Fakta
Miljökvalitetsmålet Levande Skogar
- Sveriges miljömål om Levande skogar fastställer att ”skogen och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturvärden och sociala värden värnas”.
- Enligt Skogsstyrelsen, som är ansvarig myndighet för målet, går Sverige inte mot att nå målet till 2030. I stället minskar unika livsmiljöer, vilket påverkar känsliga och hotade arter negativt. En stor del av den negativa utvecklingen sker på grund av avverkning.
- Enligt Skogsstyrelsen saknas idag såväl styrmedel som åtgärder för att vända utvecklingen.
- Skogsstyrelsens rapport för Levande skogar ger förslag för hur målet kan uppnås. Ett av förslagen är tillsätta en utredning om hur vi kan skapa marknader och nya affärsmodeller för biologisk mångfald inom skogsbruket.
- Enligt Skogsstyrelsen kan det vara ”ett av de mest kostnadseffektiva sätten att finansiera biologisk mångfald på”.
Källa: Skogsstyrelsen.
Exakt hur det ska gå till kan han i nuläget inte svara på. Skogsstyrelsens förslag till regeringen är i första hand att tillsätta en utredning.
– Biokrediter är intressant och kan vara en möjlig väg, men det behöver utredas. Det finns många frågetecken, som vad myndigheternas roll ska vara, vem som ska utföra tillsyn, vem som ska bestämma vad höga naturvärden är och vem som ska betala, säger han.
Tyst från regeringens håll
Men enligt Stefan Karlsson har regeringen inte gett någon återkoppling på förslaget, och det står inte någonting i budgetpropositionen som presenterades i september.
Han säger att en möjlig förklaring är den höga konfliktnivån kring vad skogen ska användas till, där det på ena sidan finns de som argumenterar för att dagens skogsbruk fungerar bra, att det långsiktigt binder koldioxid och bidrar till klimatsmarta och produkter. Och på andra sidan de som menar att skogen behöver bevaras för klimatet och den biologiska mångfaldens skull.
– Frågan är vad vi ska använda skogen till, om vi ska ha mer virkesproduktion och ersätta fossila produkter, bevara den för biologisk mångfald, eller använda den för kolsänka eller rekreationsskogar, säger Stefan Karlsson.
Hur kommer man till rätta med det virkesbortfall som ett sådant här system kan innebära?
– Man kan exempelvis titta på att arbeta med skogen mer effektivt, genom att höja förädlingsvärdet. Men det är svåra avvägningar eftersom vi har ett stort tryck på virkesråvara i Sverige. Samtidigt har vi en kris med biologisk mångfald och då är det upp till politikerna att sätta ner foten och lösa målkonflikterna, vilket är vad vi efterfrågar i vår rapport.
Del 1: Skogsstyrelsen: Här skapas marknader för skogens biologiska mångfald
Del 3: Peter Kullgren (KD): ”Behöver överväga olika aspekter”