
Det är Elisabeth Wetterlund vid avdelningen för Energisystem på Linköpings universitet som i sin avhandling kommit fram till att EUs mål för förgasning av biomassa kommer i konflikt med varandra. Med siktet på att 20 procent av energin ska komma från förnybar energi till 2020 står stor förhoppning till utvecklingen av andra generationens fordonsbränslen. Dessa bränslen tillverkas bland annat av grot, det vill säga toppar och grenar och annan cellulosa som blir över i skogsindustrin.
– Ser man till att biomassa är en begränsad resurs är det inte förgasningsbaserade drivmedel som ger störst bidrag till minskningen av koldioxidutsläppen, säger Elisabeth Wetterlund.
Istället skull groten kunna göra större nytta för att minska koldioxidutsläppen om den i större utsträckning kunde ersätta kol.
– Tekniskt skulle det mycket väl gå att blanda in några procent grot i kolet och får stora miljövinster. Men det görs inte i särskilt stor utsträckning, kol är relativt billigt och finns i hur stora mängder som helst. Idag kostar det också för lite att släppa ut koldioxid.