Varje dag genomför svenska medborgare miljontals transaktioner, men få reflekterar sannolikt över den miljömässiga påverkan av olika betalningsmetoder såsom betalappar, e-fakturor, kort och kontanter. Nu har forskare vid KTH, på uppdrag av Riksbanken, kartlagt hur olika betalningssätt påverkar klimatet.
Studien visar att kontanter har det största miljöavtrycket, delvis på grund av bomull i sedlarna som kräver mycket vatten och kemikalier för odling. Metaller används också i sedlar och mynt, vilket ökar miljöpåverkan. Men den största belastningen kommer från transporterna, speciellt i Sverige där långa avstånd resulterar i betydande utsläpp från tunga värdetransportfordon.
– Men vi har också räknat på effekten om man använde biobränsle i stället för diesel, och elfordon där det funkar och ser att det skulle minska utsläppen betydligt, säger Niklas Arvidsson, professor på Institutionen för industriell ekonomi och management vid KTH, i en kommentar.
Bakgrunden till studien är att Riksbanken överväger att införa en e-krona och vill säkerställa att den inte får samma negativa miljöpåverkan som Bitcoin och andra kryptovalutor.
– Kryptovalutor som Bitcoin är stora energiförbrukare eftersom systemen är designade så att alla led i en transaktion måste verifieras för att kontrollera att det är en äkta. Och i kryptovalutor är de många. Det innebär otroliga krav på data och internetkapacitet, säger Niklas Arvidsson.
Plastkorten på väg bort
Om kontanter utgör en särskild kategori är de övriga betalningsmetoderna relativt jämförbara. Kort är tillverkade av plast och innehåller metallkomponenter, vilket kräver transporter. Dessutom kräver kortläsare energi. Swish och e-fakturor, det vill säga gireringar, har minst påverkan på miljön.
– Med betalapparna är tanken att du ska slippa plastkort. Att de ändå har ett större klimatavtryck än kort beror på att om du använder tex Apple pay har bankerna haft som rutin att skicka ut plastkort, men detta kommer gradvis att fasas ut. Det som överraskade oss mest i studien var att de hade så liten klimatpåverkan; totalt stod de för runt 0,01 procent av alla utsläpp i Sverige, avslutar han.
Fakta om studien
Betalsätten med högst utsläpp:
- Kontanter
- Betalappar
- Kort
- Swish
- Girobetalningar (e-faktura)
Studien genomfördes på uppdrag av Riksbanken av forskarna Niklas Arvidsson, Frauke Urban, Anissa Nurdiawati och Fumi Harahap från KTH.