-->

Skärpta gränsvärden för PFAS i dricksvatten på väg

PFAS Livsmedelsverket vill sänka gränsvärdet för PFAS i dricksvatten radikalt, vilket kommer att leda till stora investeringsbehov vid svenska vattenverk. Men sänkningen är inte tillräcklig för att värna befolkningen, varnar Naturskyddsföreningen.

Skärpta gränsvärden för PFAS i dricksvatten på väg
Nya gränsvärden för PFAS i dricksvattnet är på gång.

Livsmedelsverkets förslag till nya gränsvärden för PFAS i dricksvattnet är ute på remiss. Förslaget innebär en kraftig skärpning av gränsvärdet, som skulle landa på 4 nanogram per liter för de ämnen som kallas PFAS4 (PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS).

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Våra toxikologer har gjort en riskvärdering av bland annat vilka PFAS-halter som finns i maten i Sverige och sedan även utgått från en riskbedömning från Efsa som visar det tolerabla veckointaget. Vi vill införa ett gränsvärde som ska vara hälsomässigt baserat och därför är det viktigt att utgår från data för hur mycket PFAS som finns i olika typer av livsmedel. Vi har ett bra underlag att utgå ifrån när vi bedömer vad som är ett rimligt gränsvärde i dricksvatten, säger Sandra Strandh, statsinspektör på Livsmedelsverket.

Vill se gränsvärde baserat på hälsoeffekter

Efsa är den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. Det värde för tolerabelt veckointag som Livsmedelsverket utgår ifrån uppdateras med jämna mellanrum, den senaste översynen skedde 2020. Under åren har rekommendationen konsekvent skärpts. Något som inte hängt med är dricksvattendirektivet.

Sandra Strandh, Livsmedelsverket.

– Gränsvärdet som man har satt i dricksvattendirektivet gäller för 20 olika PFAS-ämnen och är 100 nanogram per liter för dem tillsammans. Där har man inte tagit hänsyn till bedömningen från Efsa. Vi har arbetat med att föreslå ett gränsvärde baserat på Efsas bedömning för att sätta det man kallar hälsobaserat gränsvärde.

Så ert förslag är tuffare än vad direktivet kräver?

– Ja, det stämmer. Vi ger bara förslag för fyra ämnen, men vi ser att den nivån vi sätter är så otroligt mycket skarpare än vad dricksvattendirektivet anger, säger Sandra Strandh.

I dagsläget finns inga regler för PFAS i dricksvattnet, och många vattenverk mäter inte ens om vattnet innehåller ämnena. Livsmedelsverket har ändå försökt att uppskatta hur många vattenverk som skulle beröras av den skärpta gränsen utifrån en kartläggning som genomfördes 2021.

– Vi har tittat på de som hade undersökt mängden PFAS i vattnet och tagit ut de kommuner som ligger över 10 nanogram per liter för summahalten av alla undersökta PFAS. De skulle överskrida det nya gränsvärdet för PFAS4. Det visar att majoriteten av vattenverken behöver vidta åtgärder för att sänka PFAS-halten i dricksvattnet ner till de här nivåerna, säger Sandra Strandh.

Hur stor hänsyn tar ni till vattenverkens kostnader när ni sätter gränsvärdet?

Fakta

Förslaget

Livsmedelsverkets förslag är ute på remiss till 17 juni.

Förslaget beräknas träda ikraft 1 januari 2023.

Övergångsperioden varar till 1 januari 2026.

Livsmedelsverket har bemyndigandet att fatta beslut om gränsvärdena självständigt, det vill säga det behövs inget beslut i vare sig regering eller riksdag för att införa gränsvärdet.

– Kostnaderna för vattenverken är en viktig faktor att ta hänsyn till. Men vi har inte satt gränsen utifrån det. Den viktigaste faktorn har varit att sätta ett gränsvärde som är hälsomässigt baserat. Men vi har också haft en tät dialog med branschen och framförallt då med kommunerna som vi idag vet har en PFAS-problematik. Vår uppfattning är att dricksvattenproducenterna generellt sett är positiva till sänkta gränsvärden, trots att de behöver göra nya investeringar, säger Sandra Strandh.

Vem ska stå för kostnaderna?

– Det ligger inte i vårt uppdrag att titta på det. Vi föreskriver kvaliteten på dricksvattnet, men hur den ska finansieras är inte en fråga för regelverket. Det är ju en pågående diskussion om det är förorenaren som ska betala, men det är inte Livsmedelsverkets uppdrag, säger Sandra Strandh.

När tror ni att alla vattenverk kan vara åtgärdade?

– Det finns bra metoder. Problemet är att de måste anpassas utifrån de lokala vattenverken. Regelverket har en övergångsperiod och man måste inte uppfylla gränsvärdet förrän 1 januari 2026. Sen kan det ju vara så att det kan ta ett antal år innan alla dricksvattenproducenter nått det här, säger Sandra Strandh, och tillägger:

– För oss är det viktigt att det blir rätt gjort. Därmed kan det ta lite längre tid. Det viktiga är att producenterna arbetar aktivt med att sänka halterna.

Naturskyddsföreningen kritiska

Naturskyddsföreningen har länge varit aktiv i PFAS-frågan, och förordar ett lägre gränsvärde.

– Vi anser att deras förslag är för högt satt. Det skyddar inte tillräckligt många i Sveriges befolkning. Vi förstår inte heller varför det är skillnad på svenskar och danskar och tycker att Danmarks gränsvärde på två nanongram per liter är bättre, säger Cecilia Hedfors, som är tillförordnad chef för avdelningen Hav, vatten och miljögifter på Naturskyddsföreningen,.

Varför är detta så allvarligt?

– Det påverkar befolkningen på många sätt. Försämrad vaccinrespons är det man får vid lägst exponering. Det betyder att vi inte kommer att ha lika fullgott skydd för de sjukdomar som vi vaccinerar emot, det blir en samhällseffekt. Sedan är det ju alla andra problem som man kan få av PFAS. Vi i Sverige har många orter som haft höga halter under lång tid, där befolkningen redan har relativt höga halter av PFAS. Därför viktigt att snarast rena vattnet och minska på belastningen på befolkningen, säger Cecilia Hedfors.

Förslaget finns att läsa här.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.