Inga produkter i varukorgen.
Skapa tydligare incitament för fastighetsägarna!
Så länge det saknas tydliga regler och incitament kommer energieffektiviseringen av befintliga byggnader att gå långsamt. Sveriges Byggindustrier vill därför att statsmakterna, tillsammans med samhällsbyggnadssektorn, slår fast en plan för hur energimålen ska nås, skriver Maria Brogren, energiexpert på branschorganisationen.
Riksdagen har beslutat att energianvändningen i byggnader ska minska med 20 procent till 2020 och halveras till 2050. Dessa mål innebär en enorm utmaning för fastighetsägare, byggbranschens företag och samhället i stort, men just nu har vi ett ypperligt tillfälle eftersom större delen av de ca 830 000 lägenheterna i miljonprogramsområdena behöver renoveras. När detta görs är det viktigt att den fulla energieffektiviseringspotentialen tas till vara.
Det finns stora samordningsvinster att göra om energieffektiviseringsåtgärder utförs i samband med renovering. Även om effektiviseringsåtgärderna i sig kan vara lönsamma är det mer kostnadseffektivt att göra omfattande energiåtgärder som tilläggsisolering, uppgradering av ventilationssystemet och byte av fönster vid en totalrenovering. Sådana renoveringar sker sällan. För flerbostadshus rör det sig om tidsintervall på 40-50 år. För att nå målet halverad energianvändning till 2050 måste vi därför redan nu halvera användningen i den befintliga bebyggelsen när vi renoverar. Vi får ingen bättre chans. För flerbostadshus innebär detta att energianvändningen ska halveras i cirka 700 000 lägenheter fram till 2020. Då når vi 20-procentsmålet utan att försvåra uppfyllelsen av 50-procentsmålet.
Det står alltså klart att om vi ska kunna nå energimålen måste vi börja nu. Hittills har dock väldigt lite gjorts. Förklaringen är bland annat brist på ekonomiska incitament för fastighetsägare, brist på kompetent arbetskraft och avsaknad av ett tydligt och långsiktigt regelverk.
Sveriges Byggindustrier, BI, har beräknat kostnaden för totalrenovering inklusive energieffektiviseringsåtgärder till uppemot 500 000 kronor per lägenhet. Hur åtgärderna ska finansieras är dock inte klart. Fastighetsägarna saknar kapital och dagens ekonomiska incitament räcker inte till.
När det gäller kompetensfrågan beräknar BI att det, under perioden fram till 2020, kommer att behövas 30 000 nya tjänster för hållbar renovering av flerbostadshusen, från arkitekter till hantverkare. Detta ska jämföras med de cirka 300 000 personer som arbetar i byggbranschen idag. Denna nya arbetskraft måste utbildas, vilket tar tid.
Ett annat problem är att de båda ansvariga myndigheterna, Boverket och Energimyndigheten, har olika syn på hur snabbt effektiviseringen ska ske. Detta skapar osäkerhet bland berörda aktörer och bromsar utvecklingen. Ytterligare ett potentiellt problem är att Boverkets förslag till nya energikrav i ombyggnadsreglerna är väldigt vagt formulerade, vilket gör att olika kommuner kommer att tillämpa reglerna olika. Detta motverkar utvecklingen av industriella renoveringsmetoder och fördyrar ombyggnationen för fastighetsägaren och byggentreprenören, och ger i förlängningen dyrare boendekostnader.
Så länge reella morötter och piskor saknas och osäkerheterna kring energikraven kvarstår kommer effektiviseringsarbetet att gå långsamt. BI vill därför att myndigheter, regering och riksdag, tillsammans med samhällsbyggnadssektorn, slår fast en konkret plan för hur målen ska kunna nås. Med tydliga mål och marknadsmässiga incitament kan energieffektiviseringen innebära en enorm möjlighet för svensk byggindustri och bidra till fler jobb, ökad kompetens, god tillväxt i branschen och stärkt internationell konkurrenskraft.
