Sjöfarten – ett stort bidrag till försurningen

Det är bland annat forskare från Chalmers och Göteborgs universitet som står bakom den internationella studien. De har undersökt hur gaser som svavel- och kväveoxider, bidrar till försurningen som sker när de ombildas till svavel- respektive saltpetersyra.

– Dessa oxider finns i avgaserna från fartygsmotorer. Svaveloxider bildas från svavel i fartygets bränsle, medan kväveoxider bildas från kvävgas i luften, säger professor David Turner, vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.

En av slutsatserna i projektet är att den största försurningen från sjöfart sker på norra halvklotet och då främst nära kusterna och under sommaren. Och den säsongsrelaterade försurningen på dessa så kallade hot spots är lika stor som den årliga försurningen orsakad av koldioxidökning. Forskarna menar att tidigare studier som visar att det globala och årliga genomsnittet är mindre inte tar hänsyn till de här lokala hot spot-områdena.

– Reglering av svavelhalten i fartygsbränsle är redan på gång inom så kallade Emission Control Areas vid Nordatlantens kuster i Europa och USA. Nästa steg tas år 2015 då den maximala svavelhalten reduceras från en procent till en promille, säger David Turner.

Östersjön är ett område där sjöfarten kan bidra till betydande försurning.

– Den globala studien har dålig täckning i kustvatten, och behöver alltså kompletteras med mer detaljerade studier. Det är därför glädjande att vi har fått finansiering från Formas för en fördjupad studie i Östersjön. Detta kan ge ett viktigt underlag för en framtida policy om begränsning av svavelhalterna i fartygsbränsle, säger David Turner.