Antalet godstransporter i världen beräknas växa med 50 procent mellan åren 2000 och 2020 och här kan den minskade bränsleåtgång på fem till tio procent som konvojkörning leder till spela stor roll. KTH och Scania samarbetar nu för att utveckla mjukvara som kan styra lastbilar.
Tanken är att lastbilar ska kunna köras i konvojer där en förare i lastbilen längst fram bestämmer hastigheten och avstånden hos konvojen och självkörande lastbilar.
Mjukvaran ska alltså se till att avstånden är rätt mellan lastbilarna för optimalt bränsleförbrukning. Långtradarna pratar med varandra för att kunna åka så tätt som möjligt under strikta säkerhetskrav. Allt styrs av en avancerad farthållare, en konvojfarthållare kan man kalla den, som kommunicerar mellan lastbilarna.
– Idag kan vi konvojköra i enskilda lastbilståg. Den intressanta utmaningen nu är hur vi koordinerar flera lastbilskonvojer och får ihop det med hela logistiksystemet. Att en åkare med 100 lastbilar kan koordinera sina transporter med andra åkare, och det i realtid, är det vi vill uppnå. En konvoj kan lämna Sverige på väg ner mot Italien och i till exempel södra Tyskland kan flera lastbilar från olika åkerier ansluta eller lämna konvojen, berättar Karl Henrik Johansson, professor i reglerteknik på KTH och en av de ansvariga för Companion-projektet.
Han berättar att de kört experiment med ett stort åkeri i Spanien sedan några år tillbaka och att resultaten varit goda. Men när det finns en färdig lösning för konvojkörning av självkörande lastbilar vill Henrik Johansson inte säga.