När kommissionen presenterade sin standardiseringsstrategi, var det många som blev lite förvånade. Några som däremot vetat om att strategin var på gång är Maria Sandqvist och hennes kollegor som sedan presentationen har analyserat förslaget i detalj.
Sis om EU:s strategi för standarder: “Den är omfattande”
Standard EU:standardiseringsstrategi är både “omfattande” och ett “erkännande av standardiseringen” enligt Maria Sandqvist på Sis. Strategin ska både snabba på framtagandet av standarder och stoppa företag från Kina och USA från att få inflytande över den europeiska marknaden.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Standardiseringsstrategin är omfattande, det finns mycket att ta i, säger Maria Sandqvist, chef för policyavdelningen på Sis, och fortsätter:
– Det första man tänker är att det är ett fantastiskt erkännande av standardiseringen och dess betydelse inte minst för den gröna och digitala omställningen i Europa.
Standardiseringsstrategi ska ta fram standarder snabbare
Strategins syfte är enligt kommissionen att stärka EU:s globala konkurrenskraft samtidigt som man skyddar den europeiska marknaden från länder som vill ha inflytande över den. Strategin innehåller fem olika åtgärder.
Bland annat ska tiden för att ta fram standarder bli kortare, forskning kring hur behovet av olika standarder ska främjas och nästa generation av experter på området ska utbildas.
”Harmonisering av standarder” oroar Sis
Kommissionen nämner också “harmonisering av standarder”, något som oroar Sis.
– Det är positivt att kommissionen vill jobba för att korta tiderna för publicering av harmoniserade standarder. Det vi känner mer oro över som en alternativ till standard, är det de kallar tekniska specifikationer, det är tänkt som ett alternativ till standarder. Vi tycker att ska man ha det systemet, så ska det verkligen vara en sista utväg när man uttömt alla möjligheter att använda en standard. Det är en förändring som bekymrar oss, säger Maria Sandqvist.
Kommissionen orolig över utomeuropeiskt inflytande
Idag finns det tre organisationer på europeisk nivå som ansvarar för utformningen av standarder, CEN, CENELEC och ETSI. EU-kommissionen ser med stor oro på hur utomeuropeiska organisationer eller företag som är direkta medlemmar i ETSI, blir alltmer intresserade av att påverka hur standarder utformas. Det vill kommissionen nu åtgärda i och med strategin, men det kommer inte påverka Sis enligt Maria Sandqvist.
– I CEN har vi den nationella principen. Där är bara nationella standardiseringsorganisationer, som Sis som är medlemmar i CEN. Vi samlar i vår tur in intressenter från hela samhället. Det som kommissionen pratar om, att stoppa organisationer utanför Europa som har rösträtt och som styr europeiska standardiseringsorganisationer, det har inte vi på samma sätt. I den delen tror vi inte att vi påverkas så mycket, i vart fall inte på kort sikt, säger hon.
Kina och USA största hotet
När strategin presenterades, nämnde kommissionen tydligt en oro för att utomeuropeiska företag, främst från Kina och USA, vill påverka den europeiska marknaden. Men även Storbritannien kan komma att bli ett problem enligt Maria Sandqvist.
– Det vi har lite frågetecken kring nu framöver, är Storbritannien. De är fortfarande medlem i CEN, framtiden utvisa hur EU-kommissionen kommer agera, säger hon.
Men finns det väl stora nationella företag som ändå kan få inflytande i CEN?
– Absolut, där tror jag att det kan bli en diskussion om vad är det för representantskap vi har i vår organisation. Det man kan känna oro för är, finns det i förlängningen protektionism i det här? undrar Maria Sandqvist.
Hur stor oro tror du att kommissionen känner över att Volvo, som ägs av ett kinesiskt företag, deltar i tekniska kommittéer hos Sis vid utformningen av standarder?
– Den oron tror jag absolut att kommissionen kan ha. Men det jag tänker är att den nog är mycket mer direkt för ETSI som har direktmedlemskap av företag. Sis arbetar över flera års tid för att påverka utformningen av en internationell standard. När Volvo deltar i ett sådant arbete, i en teknisk kommitté, deltar också flera andra intressenter, det är hela vår idé och struktur. Vi kan lokalt balansera intressena och på så vis skapa ett skydd mot att stora globala spelare tar över. Tanken är då att forma en position som är bra för Sverige och sedan för Europa.
Behövs den här strategin?
– Ja absolut! Dels lyfter den standarden som ett samhällsnyttigt koncept, dels synliggör den standarden vilket är bra för standardiseringssystemet och bra för demokratin skulle jag säga. Standarder har stor inverkan på människors vardag men är i samhället en ganska anonym företeelse.
Vilka områden kommer vi se flera nya standarder framöver?
– Jag tror brett inom elektrifiering. En är interoperabilitet, att system måste kunna prata med varandra. Sedan tror jag även laddning av fordon, batterier och material.
– Sedan nämner de också testmetoder. Det finns ambitiösa klimatmål och idéen är att många aktörer i samhället ska agera. Då behöver man kunna mäta och följa upp för att förstå. Så standarder för mätmetoder tror jag också på, samt standarder för fossilfri industriproduktion. I Sverige har vi fossilfritt stål, men jag vill gärna se det bredare och tänker på fossilfria produktionsmetoder.
Förslaget går nu vidare till Europeiska rådet och EU-parlamentet som kommer att arbeta om förslaget och sedan anta den slutliga versionen.