Miljöproblem skulle lättare kunna lösas om de betraktades som samhällsproblem, istället för någonting som uppstått utanför samhällsramen. Om samhällsvetare därför tar en aktiv roll genom att öka sin kunskap om miljöproblemen och hur de uppstår kan debatten breddas. Det är en tes som drivs i boken Miljösociologi, skriven av Rolf Lindskog, professor i sociologi vid Örebro universitet och professor Göran Sundqvist vid Universitetet i Oslo.
– Ska man förstå och åtgärda miljöproblemen måste man börja med att inse att de uppstår i samhället och därför har sin lösning i samhället. Det är ett av miljösociologins viktigaste budskap. Ett annat viktigt budskap är att inse att samhället är skiktat, att vi ser olika på miljöfrågan utifrån våra olika kulturella tillhörigheter och sociala positioner. En viktig orsak till att det ibland är så svårt att finna lösningar på miljöproblem är just att det finns olika intressen i samhället, säger Rolf Lindskog.
Dessa olika intressen diskuteras i boken utefter fyra frågor: Finns miljöproblemen i naturen? Kan nationalstaten hantera miljöproblemen? Finns lösningen i förändring av individers livsstil? Har vetenskapen svaret?
Författarna spår att den samhällsvetenskapliga miljöforskningen kommer att utvecklas under de kommande åren eftersom allt fler uppfattar miljöfrågan som ett problem för hela samhället.
– Ett skäl till att många miljöproblem inte har lösts är att samhällen i dag inte vill eller anser sig ha möjlighet att kunna fungera på ett annat sätt än de gör just nu. Men det är just samhällets utformning och mänskliga verksamheter som måste förändras för att vi ska kunna lösa problemen och här har samhällsvetare mycket att bidra med, säger Rolf Lindskog.