Modellen som hjälper svenska kommuner med jämställdhet

– Konceptet går ut på att kommuner och regioner möts för att utbyta erfarenheter och göra systematiska jämförelser, med målet att erbjuda en jämställd välfärd och samhällsutveckling, berättar Åsa Thörne Adrianzon, projektledare för SKR:s jämställdhetssatsning.

Följer en strukturerad process

Modellkonceptet för jämställdhet är ett koncept som genomförs under två år och följer en tydlig strukturerad process. Genom regelbundna träffar får deltagarna möjlighet att systematiskt jämföra sina framsteg inom olika ämnen. För varje steg i processen finns stöd och en gemensam plattform för kunskapsutbyte tillgänglig. Dessutom tillhandahåller varje deltagare stöd från en mentor som tidigare har genomgått konceptet.

Varje kommun eller region identifierar de områden som de anser är viktiga att förbättra när det gäller jämställdhet. En förutsättning för att delta i projektet är att det finns ett övergripande politiskt beslut att integrera jämställdhet i organisationen, till exempel genom att organisationen har undertecknat den europeiska jämställdhetsdeklarationen CEMR.

– Konceptet inleds med en uppstartskonferens där vi introducerar deltagarna till konceptets syfte och parar ihop dem för att planera sitt första år tillsammans. Det första året fokuserar på koncernövergripande insatser och har som mål att identifiera och genomföra förbättringar inom övergripande styrning och ledning. Det andra året innefattar fortsatt arbete med övergripande förbättringar samtidigt som det involverar nämnd- och förvaltningsnivå, med syftet att identifiera och genomföra förbättringar på en mer operativ nivå, säger Åsa Thörne Adrianzon.

Tre nyckelpersoner utgör kärnan

Varje deltagande organisation bidrar med en ansvarig politiker, en högt uppsatt chef samt en strateg eller en annan nyckelperson. Dessa tre individer utgör kärnan av de som deltar i konceptet. Utöver dem kan organisationen välja att involvera kommunikatörer, HR-personal, controllers och andra funktioner på sin hemmaplan.

– Det är dock politikern, chefen och strategen som deltar i de fysiska möten som arrangeras inom ramen för modellkonceptet. De deltagande organisationerna har tre möten under det första året och tre möten under det andra året. Dessa möten följs av en halvtidskonferens och avslutas med en resultatkonferens där man utvärderar framstegen och diskuterar de genomförda insatserna, berättar Åsa Thörne Adrianzon.

Hur uppfattar deltagarna modellkonceptet?

– De kommuner och regioner som deltar är mycket nöjda med konceptet. De tycker att det är värdefullt att träffas och jämföra sina förbättringar. Många uppskattar också att politiker och tjänstepersoner samarbetar, något som är lite ovanligt i deras verksamheter. Efterfrågan från politik och chefer har identifierats som avgörande för att nå resultat. De lär sig även om sin organisations kultur och struktur, säger Åsa Thörne Adrianzon.

Deltagarna i modellkonceptet upplever enligt Åsa Thörne Adrianzon en förbättrad analys och uppföljning av verksamhetsmål och att detta resulterar i högre kvalitet och förbättringar inom verksamheterna.

– Det finns utmaningar kopplade till jämställdhet som är gemensamma över landet, såsom svårigheter för kvinnor med utländsk bakgrund att etablera sig på arbetsmarknaden och ungas val av studie- och yrkesvägar som påverkar kompetensbristen, säger hon.

Skillnader i skolresultat, hälsa och otrygghet

De deltagande kommunerna uppges också notera skillnader i skolresultat, hälsa och otrygghet.

– Många prioriterar våldsförebyggande åtgärder, eftersom våld är den extrema konsekvensen av ojämställdhet. Jämställdhet fungerar som ett medel för att hantera samhällsutmaningar kopplade till de globala målen, avslutar hon.

Peter Carlstedt kommundirektör i Kramfors kommun, berättar vilka steg som kommunen tagit genom modellkonceptet.

– Mycket av vårt arbete har handlat om att granska och förbättra våra styrnings- och ledningsprocesser genom att identifiera de viktiga dokumenten, besluten och processerna som är en del av dem. Till exempel har vi reviderat vår mål- och resursplan, kommunfullmäktiges budgetdokument och nämndernas verksamhetsplaner. Vi har strävat efter att göra ärendebeskrivningarna mer tydliga och detaljerade när det gäller konsekvenserna för jämställdhetsarbetet, säger han.

Vidare berättar Peter Carlstedt att kommunen har dedikerat mycket arbete åt att hitta och integrera de strukturer som används i deras dagliga verksamhet för att göra jämställdhetsarbetet till en naturlig och självklar del av dem.

– Särskilt SKR:s vägledning för jämställdhetsintegrering med en checklista har varit en ovärderlig resurs i vårt arbete. I början var den lite knepig att förstå, men med tiden har den blivit ett oumbärligt verktyg. Vi har faktiskt inkluderat den i nästan varje internt styrgruppsmöte. Checklistan har verkligen gett struktur åt vårt arbete. När vi har diskuterat och analyserat påståendena i matrisen tillsammans blir det som en liten tävling – vad kan vi göra för att förbättra oss innan nästa presentation? Det har varit både underhållande och otroligt effektivt i sin enkelhet, avslutar han.