Samverkan som räddade ett torg

Men stadens förvaltningar som var mitt inne i ett stort arbete med social hållbarhet höll inte med. De hade siktet inställt på något helt annat. Istället för att sätta upp avspärrningar använde de verktyg som utvecklats inom ramen för Jämlikt Göteborg.

– Att stänga torget skulle sända helt fel signal, säger Ritva Gonzalez, samordningschef för Jämlikt Göteborg på Social resursförvaltning.

Skolresultaten förbättrades

Företrädare för kommunen och från det kommunala bostadsbolaget med flera samlades och sedan användes verktyg de utvecklat. Nu känner de boende intill torget trygghet och dessutom har skolresultaten blivit bättre i området.

Verktygen utvecklades efter en annan signal om att allt inte stod rätt till i kommunen. Vart fjärde år presenteras en rapport om livsvillkoren i kommunen. Men den som kom år 2014 gjorde många upprörda.

– Den blev som en käftsmäll för dem som inte redan kände till hur det var, berättar Ritva Gonzalez.

Ojämlikheten mellan stadsdelarna var större än vad många räknat med. I områden där skolresultaten var sämre, var andelen utbildade lärare lägre, i förskolorna kunde alla pedagoger inte ens tala bra svenska och så vidare.

– Det är allvarligt eftersom utbildning är biljetten till framtiden, säger Ritva Gonzalez.

Många sektorer deltar i arbetet

De vuxna var arbetslösa mycket oftare än i andra områden och hade sämre språkkunskaper.

Kommunen hade arbetat med jämlikhet förut men i Jämlikt Göteborg drogs fler sektorer och människor in i arbetet. Det omfattar nu alla kommunens 45 000 anställda, och ett stort antal personer i andra organisationer. Regionen Västra Götaland finns till exempel med, eftersom det är där sjukvården organiseras.

Att få ihop samarbete över organisationsgränser är helt avgörande, anser Ritva Gonzalez. Som biblioteken och skolan. Skolresultatet blir dåligt för den som läser dåligt. De som verkligen vet hur läsning ska uppmuntras finns dock på biblioteken. Så nu gör bibliotekarier hembesök med bokpaket, för att komma till rätta med ett av grundproblemen i skolan. Böckerna hjälper även mot problemet med dåligt ordförråd, ytterligare ett problem som finns i områden där läskunnigheten är dålig. Den som förstår få ord, får svårare att klara skolarbetet.

– Vi behöver komma in så tidigt som möjligt för att hjälpa till, säger Ritva Gonzalez.

Läs mer: Social hållbarhet allt viktigare vid upphandling

Det civila samhället engageras också i arbetet. I ett första försök för att utvärdera utökade öppettider för skolan, arrangeras aktiviteter efter skoltid på tre skolor. Idrottsföreningar med flera släpps in men dessutom arrangeras hjälp med läxläsning. Det kunskapsunderlag som kommunen samlat in från universiteten som också deltar, visar nämligen att meningsfull fritid har en tydlig påverkan på skolresultatet. Lyckas projektet på de tre skolorna, kommer fler skolor att få kvällsöppet framöver.

Näringslivet i regionen kan också göra insatser. Bland annat kan företagen anställa föräldrar som varit arbetslösa länge. Näringslivet kan också bidra ekonomiskt till olika arrangemang, som utdelning av böcker, sagofestivaler med mera.

– Vi samarbetar med Business Region Göteborg bland andra, säger Ritva Gonzalez.

Viktigt med bra underhåll

Förvaltningarna samarbetar också mer med varandra med målet att öka jämlikheten. Parkförvaltningen visar sig till exempel ha betydelse för jämlikheten. I utsatta områden kan det vara si och så med underhållet vilket sänder en signal om att människorna där inte är prioriterade av stadens styrande. Det är på väg att ändras nu.

I grunden finns kunskap och vad forskning och erfarenhet säger om effekten av olika åtgärder.

– Magkänslan får inte styra. Vi har en modell för att utvärdera att det vi gör verkligen ger resultat, säger Ritva Gonzalez.

Kommunen gör även ekonomiska kalkyler, som visar hur investeringar i förskolan kan räknas hem i form av utebliven kriminalitet många år senare.

Läs mer: Ej tillverkat i Kina

Samarbetat har man visserligen gjort tidigare, men nu är det mer formaliserat med avtal, anslagna medel i budget och gemensamma arbetsprocesser.

– Jag ser mig själv som den som håller ihop ett stort pussel, där varje bit ska veta var den hör hemma, säger Ritva Gonzalez.

Hon menar att mycket handlar om att återinföra tankesätt från förr och som glömts bort under årens lopp.

– Vi behöver en kommunal förvaltning version 2.0, sammanfattar Ritva Gonzalez.

Hennes kollega Xosé Villegas arbetar på miljöförvaltningen i Göteborg och har hand om miljöfrågorna inom hållbarhetsarbetet. Även här involveras stadens pedagoger och familjer, när det gäller ekologiskt mat bland annat.

– Vi skapar mötesplatser för att tala om matens miljö- och klimatpåverkan. Samtidigt som vi höjer kunskapen om hållbara måltider vävs hälsofrågorna in på ett naturligt sätt. Det är ett exempel på hur man kan arbeta med den ekologiska och den sociala dimensionen av hållbar utveckling integrerat i det vardagliga arbetet, säger Xosé Villegas.

Allt hänger ihop alltså. I Göteborg i alla fall.