Inga produkter i varukorgen.
Samhället behöver ersätta gissningar med kunskap
Debatt Skattepengar riskerar att spolas ned i avloppet om inte nudgingprojekt utvärderas med noggranna mätningar. Det skriver Tim Isaksson, projektledare och researchansvarig på A WIn Win World.
Medicin har historiskt sett främst handlat om chanstagning. ”Läkaren” gissade vad som var fel på dig och vilken behandling du behövde. Det medicinska fältet är numera föredömligt evidensbaserat, men andra områden sackar efter. Inte minst fattar offentlig sektor alltför ofta beslut på lösa grunder. Till exempel nöjer sig kommuner vanemässigt med att följa upp med kvalitativa undersökningar och enkel statistik. Men intervjuer missar ofta det faktiska beteendet och siffror är meningslösa om de baseras på dålig data.
Samhället behöver ersätta gissningar med kunskap. Bra mätinstrument, bra kontrollgrupper och bra statistiska analysmetoder. Bara då kan vi optimera effekt och kostnadseffektivitet. I andra länder har What Works och liknande rörelser främjat sådana arbetssätt, medan svenska aktörer har fortsatt att gissa.
Därför är det mycket glädjande att se pionjärprojekt ploppa upp. Tillsammans med Eskilstuna, Uppsala, Nyköping, Västerås och Örebro utvärderar vi på A Win Win World till exempel ett gäng nudgar som syftar till att hjälpa kommuninvånare att resa mer klimatsmart. Nudgar är vänliga knuffar som gör det lätt att göra rätt. Resultaten från projektet publiceras i sommar. Vi har också hjälpt Göteborgs stad att ta fram och utvärdera nudgar för att minska mängden fimpar på marken. Resultaten låter dem nu fatta väl underbyggda beslut i sin renhållningsplanering
Dessa projekt visar tydligt att små pilotstudier med noggrann mätning är mycket värdefulla. Ett sådant arbetssätt motverkar beslutsfattande baserat på magkänsla, på samma sätt som moderna läkare har mängder av vetenskapliga beslutsstöd till sin hjälp. På så vis minskar vi risken för att spola ner skattepengar i avloppet – eller för att till och med göra patienten sämre.
Vi ser också tydligt hur viktigt det är att inte planera nudgen först och utvärderingen sen. Båda behöver göras samtidigt, från dag ett. Annars kan det bli alltför svårt att utforma en tillräckligt bra kontrollgrupp och därmed isolera initiativets effekt från externa faktorer. Vi vill ju mäta medicinens effekt, inte effekten av att det i kontrollgruppen råkade finnas fler personer som var allergiska.
Om evidensbaseringens löften ska infrias måste evidensen därför planeras lika noggrant som initiativet i sig. Projekten i Östra Mellansverige och Göteborg visar vägen.
