På måndagen höll statsminister Ulf Kristersson (M), energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), samt Sverigedemokraternas klimat- och miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen (SD) en pressträff om hur processerna för miljötillstånd kan bli kortare och mer effektiva.
Så vill regeringen korta tillståndsprocesserna
Juridik & Politik Regeringen vill göra tillståndsprocesserna kortare, effektivare och mer förutsägbara. En ny utredning ska bland annat undersöka hur Sveriges miljölagstiftning förhåller sig till EU-rätten.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Ebba Busch inledde presskonferensen med att berätta om att många tillståndspliktiga företag idag upplever negativa konsekvenser av den nuvarande miljölagstiftningen och att den därför behöver uppdateras.
– 60 procent av tillfrågade företagen upplever att de avstått från investeringar på grund av nuvarande regelverk. Det tar för lång tid, är för dyrt och för oförutsägbart, säger Ebba Buch under pressträffen.
Vidare lyfte hon frågan om förekomsten av knärot, salamandrar och grodor ska få stå i vägen för nya gruvor och vindkraftsparker.
– Vi sätter ett frågetecken kring det, säger hon.
Utredning har fyra fokusområden
Romina Pourmokhtari (L) tog därefter vid för att presentera den utredning som regeringen nu tillsätter. Det handlar om kortare och enklare tillståndsprocesser för bland annat utbyggnad av elnät, batterifabriker, kärnkraftverk, koldioxidinlagring och vätgasproduktion.
– Att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna är avgörande för att Sverige kan öka takten i klimatomställningen. Vi vill se en ökad investeringsvilja och samtidigt utveckla miljölagstiftningen så att vi kan fortsätta vara ledande, säger hon.
Utredningen har fyra fokusområden, där det första handlar om att Sverige inte ska ställa ”omotiverat höga krav i förhållande till EU-rätten”.
– Det kan tillexempel finnas krav på miljöbedömningar i Svensk regelverk som inte ligger i linje med vad EU-rätten kräver, och det skapar konkurrensnackdelar, säger Romina Pourmokhtari (L)
Totala handläggningen ska kortas ner
De tre andra fokusområdena är att tillståndsprövningen ska effektiviseras för att möjliggöra omställningen, att myndigheter ska delta i processen på ett effektivt sätt samt att den totala handläggningstiden ska kortas ner.
Martin Kinnunen (SD) avslutade presskonferensen med att understryka vikten av kortare tillståndsprocesser, vilket är en av de punkter som står med i Tidöavtalet.
– En viktig del är att se över möjligheten till flexibilitet i EU-regelverket för att öka förutsägbarheten och minska tidsåtgången i processen. Det är viktigt och något som Sverige historiskt varit dåliga på att utnyttja, säger han.
Utredaren har nu fram till den 15 december 2024 att redovisa sitt uppdrag. Målet är att ändringar ska träda i kraft under mandatperioden.