Inga produkter i varukorgen.
Så vill Energimyndigheten ändra reduktionsplikten
Transport
Energimyndigheten vill se en lägre inblandning av biodrivmedel i bensin och en högre inblandning i diesel mellan år 2024–2030, jämfört med nuvarande nivåer. Myndigheten föreslår också att rena och höginblandade biodrivmedel ska inkluderas i reduktionsplikten.
Energimyndigheten vill att Sverige går över till Europadiesel. Foto: Adobe Stock.
De föreslagna ändringarna beskrivs i rapporten Kontrollstation 2022 för reduktionsplikten, som Energimyndigheten genomför vart tredje år på uppdrag av regeringen.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
I rapporten utvärderar Energimynidgheten befintliga reduktionsnivåer och ger förslag på justeringar av reduktionsplikten i förhållande till Sveriges energi – och klimatpolitiska mål.
Föreslår att Sverige övergår till Europadiesel
Rapportens huvudförslag är att Sverige övergår till Europadiesel (diesel MK3), som idag används i större delen av Europa och tillåter en högre inblandning av biodrivmedel. Detta menar Energimyndigheten är nödvändigt för att nå reduktionsplitens mål.
Vidare föreslår myndigheten att inkludera rena och höginblandade biodrivmedel i reduktionsplikten, vilket skulle innebära att de inte längre har kvar den skattebefrielse som de har idag.
Tabell: Föreslagna reduktionsplikter
| Årtal | Bensin (procent) | Diesel (procent) |
| 2024 | 11,0 (12,5) | 35,5 (40,0) |
| 2025 | 14,0 (15,5) | 41,0 (45,0) |
| 2026 | 14,0 (19,0) | 46,0 (50,0 |
| 2027 | 14,0 (22,0) | 51,5 (54,0) |
| 2028 | 14,0 (24,0) | 56,5 (58,0) |
| 2029 | 14,0 (26,0) | 62,0 (62,0) |
| 2030 | 14,0 (28,0) | 67,0 (66,0) |
reduktionsnivåer inom parentes). Källa: Kontrollstation 2022, Energimyndigheten.
Samma utsläppsambitioner som tidigare
Enligt Energimyndigheten bidrar justeringarna till samma ambition av växthusgasutsläppsminskning som dagens reduktionsnivåer.
– Enligt vår analys står reduktionsplikten för majoriteten av utsläppsminskningarna som krävs för att nå målet till 2030 om minskade utsläpp med 70 procent jämfört med 2010 i transportsektorn. Genomför vi inte de föreslagna förändringarna behöver andra styrmedel och åtgärder stå för motsvarande utsläppsminskningar, säger Sara Sundberg, chef för enheten för drivmedel och hållbara bränslen på Energimyndigheten i ett uttalande.
Om huvudalternativet, med att gå över till Europadiesel, inte genomförs föreslår Energimyndigheten två andra alternativ. För att nå 2030-målen skulle båda dessa alternativ enligt rapporten kräva ökad elektrifieringstakt eller minskad trafikutveckling.
Fakta
Sveriges klimatpolitiska mål
Det klimatpolitiska ramverket är en nyckelkomponent i Sveriges arbete för att leva upp till Parisavtalets mål.
Det klimatpolitiska ramverket består av:
- Klimatpoliska mål om utsläppsminskningar till och med 2045,
- En klimatlag som kräver att regeringen vart fjärde år lägger fram en klimatpolitisk handlingsplan som banar vägen för att nå de klimatpolitiska målen.
- Ett klimatpolitiskt råd som utvärderar regeringens klimatpolitik.
Sveriges klimatpolitiska mål är:
- Att senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.
- Att utsläppen i de sektorer som kommer att omfattas av EU:s ansvarsfördelning, det vill säga de som inte ingår i EU ETS, bör senast 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen 1990, och minst 75 procent lägre 2040.
- Att utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010.
Källa: Energimyndigheten.
Så tycker Drivmedel Sverige om rapporten
Drivmedel Sverige ser positivt på Energimyndighetens åtgärdsförslag.
Med anledning av de höga drivmedelspriserna till följd av det geopolitiska läget så har flera partier föreslagit under valrörelsen att reduktionsplikten ska sänkas. Det kommer att kraftigt öka koldioxidutsläppen från vägtrafiken och arbetsmaskiner. Sverige har satt ambitiösa nationella klimatmål, samt förbundit sig till åtaganden i EU. För att Sverige ska kunna realisera dessa är det avgörande med tydliga och långsiktiga förutsättningar, säger Jessica Alenius, vd för Drivkraft Sverige i ett uttalande.
Utgår från ett mer ”normalt” världsläge
Energimynidghetens rapport utgår från reduktionspliktens mer långsiktiga effekter. Till exempel då drivmedelsmarknaden antas ha återgått till en situation som påminner om den före coronapandemin och före de geopolitiska osäkerheter som råder i samband med Rysslands invasion av Ukraina.
