Så undviker du klimatkompensationens fällor
Klimat
Att plantera träd i utvecklingsländer framställs ofta som en enkel lösning – men projekten missgynnar ibland människorna på plats. Det säger forskare som nu har utvecklat en guide för att hindra vanliga misstag.
Klimatkompensation har seglat upp som en allt viktigare lösning för näringslivet. Många företag ser det som ett nödvändigt sätt att minska sin klimatpåverkan och ta ansvar för sina utsläpp. Att ”plantera träd i Afrika” har blivit ett populärt sätt att kompensera för utsläppen, men forskning visar att trädplanteringsprojekten ofta lägger för lite fokus på att gynna människorna på plats.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
För att ta itu med denna brist har forskarna Flora Hajdu och Linda Engström från Sveriges lantbruksuniversitet utvecklat en webbaserad guide som gör det enklare att bedöma de sociala konsekvenserna av trädplanteringsprojekten.
– Att plantera träd i Afrika framställs ofta som en enkel lösning. Men i själva verket behöver många, och ofta komplexa, faktorer samverka för att människorna där ska gynnas av projekten – och det händer även att de far illa av projekt. säger Flora Hajdu, i en kommentar.
Flora menar att om rätt slags träd planteras i bra samverkan med lokalbefolkningen kan deras tillgång till frukt öka och de kan få mer ved och timmer från exempelvis gallring. Dessutom kan jorderosionen minska när rötterna binder jorden och vid torrperioder kan skördarna bli bättre i trädens skugga. Men forskningen visar dock att sådana positiva effekter ofta har uteblivit, och att projekten i stället haft negativ inverkan på lokalbefolkningen.
Guide
Guiden erbjuder råd inom fem områden som har identifierats som både viktiga för människor och svåra att hantera i utvecklingsprojekt enligt forskning. En av de viktigaste faktorerna är lokalbefolkningens tillgång till mark.
– En stor risk med trädplanteringsprojekt är att lokalbefolkningen förlorar tillgång till viktig jordbruks- och betesmark. Det gäller särskilt när träd planteras i stora plantager, men tillgång till mark är en viktig fråga oavsett metod, säger Linda Engström, forskare inom landsbygdsutveckling i en kommentar.
Andra nyckelfaktorer är att ha gedigen kunskap om platsens miljö, historia och kultur, att ge lokalbefolkningen inflytande och att vara medveten om maktrelationer.
– Om man exempelvis antar att det är lokalbefolkningens överutnyttjande som skapar avskogningen i området men inte gör en djupare analys kring hur och varför de använder skogen som de gör, kommer man heller inte att utforma en bra lösning, säger Linda Engström.
Andra sociala risker inkluderar minskad tillgång till ved och timmer för människor, vilket kan göra det svårare för dem att få in snabba pengar i en krissituation om de inte längre kan hugga ned träd. Dessutom kan projekten leda till ökade klasskillnader inom samhällen, där de rikare delarna av lokalbefolkningen drar nytta av dem medan de mest sårbara missgynnas.
