Så ställer du hållbarhetskrav på transporter

Ser du fler utmaningar?

– Det är viktigt att inte snöa in för mycket på ett drivmedel i kravställandet. Vi skriver olika i olika upphandlingar – i vissa fall kravställer vi ett specifikt drivmedel, i andra är det upp till leverantören att bestämma vilket förnybart drivmedel som fungerar i deras verksamhet. En annan utmaning är att få in små- och medelstora företag i upphandlingen. Då är det extra viktigt med leverantörsdialogen.

Vilka är de vanligaste missarna?

– Det är att vi inte ställer tillräckligt utmanande krav för att driva på marknaden. Det kan bero på tidsbrist i upphandlingsprocessen.

Hur långt fram i tiden gäller de krav ni ställer vid en upphandling?

– Ett ramavtal är oftast på fyra år, och upphandlingsprocessen bör ju ta ett år i alla fall.

Så ett ramavtal som tas fram i år gäller alltså till 2024?

– Ja, generellt. Men det finns kommuner som börjat ställa krav enligt en trappstegsmodell, och ökar kravet på förnybart år för år. Det är något vi i Örebro kommun vill kolla på framöver.

Vad kan ni göra för att få det ni har handlat upp?

– Följa upp de krav vi har ställt, förstås. Örebro kommuns avtalscontroller har varit med och tagit fram ett uppföljningsverktyg som vi har börjat använda oss av, det är hopkopplat med upphandlingsverktyget. Vi har kommit igång med ett par pilotuppföljningar.

Hur fungerar det?

– Vi kan schemalägga uppföljningsfrågor som skickas ut till leverantören, och leverantörens svar går direkt in i systemet så att vi får allt på samma plats. Det är bra eftersom kraven följs upp, och vi kan även använda det som grundmaterial till nästa upphandling.

Vilka begränsningar finns det för hur effektivt upphandling kan styra mot hållbara transporter?

– Jag tänker att det handlar om resurser att ställa krav och följa upp. Det kräver både god kunskap och en hel del arbete och tid. Det är viktigt att vi i offentlig sektor går samman och hjälps åt där det är möjligt.