– Det finns massiva hälsoproblem kopplade till elektronikskrot i Pakistan, samtidigt som skrotet försörjer tusentals människor, säger Shakila Umair, forskare på KTH som har studerat elektronikskrotet på sin väg till och i Pakistan och utforskat levnadsförhållandena för de människor som arbetar med skrotet.
Resultatet av den sociala livscykelanalysen visar att hanteringen av elektronikskrot enbart har negativa effekter. Människor plockar isär utrustningen för hand. Sladdar bränns för att utvinna koppar, och gamla kretsar doppas i syra för att utvinna dyrbara metaller guld och silver. Arbetarna, både män och kvinnor, är mellan 6 och 50 år gamla. De andas in giftiga gaser varje dag, och saknar helt kunskap om hur detta påverkar deras hälsa. De saknar sociala förmåner och hälsovård och arbetar många timmar, alla dagar i veckan.