Så skadar elektronikskrotet människor och miljö
Kanske fick du en ny mobiltelefon i julklapp eller kanske var du ute på rean för att fynda en ny dator. Konsumtionen av elektronikprodukter ökar och nu har en en KTH-forskare följt elavfallet och enbart funnit negativa effekter.
– Det finns massiva hälsoproblem kopplade till elektronikskrot i Pakistan, samtidigt som skrotet försörjer tusentals människor, säger Shakila Umair, forskare på KTH som har studerat elektronikskrotet på sin väg till och i Pakistan och utforskat levnadsförhållandena för de människor som arbetar med skrotet.
Resultatet av den sociala livscykelanalysen visar att hanteringen av elektronikskrot enbart har negativa effekter. Människor plockar isär utrustningen för hand. Sladdar bränns för att utvinna koppar, och gamla kretsar doppas i syra för att utvinna dyrbara metaller guld och silver. Arbetarna, både män och kvinnor, är mellan 6 och 50 år gamla. De andas in giftiga gaser varje dag, och saknar helt kunskap om hur detta påverkar deras hälsa. De saknar sociala förmåner och hälsovård och arbetar många timmar, alla dagar i veckan.
Enligt Shakila Umair skulle små medel, som munskydd och handskar, gör stor skillnad.
– Trots att det finns internationell lagstiftning hamnar elektronikskrotet via diverse kanaler i utvecklingsländer – enligt Naturvårdsverket även skrot från Sverige, säger Shakila Umair.
Import av elektronikskrot är illegalt i Pakistan, men produkterna kommer in i landet under andra namn, vanligtvis som ”andrahandsutrustning”.
– På sätt och vis är det inte dåligt att elektronisk utrustning skickas till Pakistan. Det kan ju användas av personer som inte har råd att köpa en helt ny dator. Från ett hållbarhetsperspektiv kan det därmed förlänga produktens livslängd, vilket är en positiv sak. Trots det är elektronikprodukterna vanligtvis i så dålig kondition att skrotning är det enda alternativet.
Shakila Umair skulle vilja se att it-företagen inkluderar arbetsvillkoren för människor som hanterar elektronikskrot i sitt CSR-arbete.
