Inga produkter i varukorgen.
Så ser svenskarna på den gröna omställningen
Forskning Hur skiljer sig synen på hållbarhet mellan olika väljargrupper, vilka är mest intresserade av att driva på den gröna omställningen och vad är svenskarnas inställning till klimatforskning? En ny undersökning tar ett samlat grepp om svenskarnas syn på den gröna omställningen.
En ny rapport tar fasta på svenskarnas syn på den gröna omställningen. Foto: Adobe Stock.
Undersökningen, som har genomförts av fackförbundet Naturvetarna, baseras på enkätintervjuer från ett representativt urval av Sveriges befolkning.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Av svaren framgår det att mer än hälften av svenskarna, 61 procent, är villiga att göra förändringar i sitt arbetsliv för att bidra till samhällets gröna omställning. Unga kvinnor mellan 18–34 år är mest intresserade av att bidra.
– Unga har ett starkt engagemang i den här typen av frågor, det ser vi också när vi gör undersökningar som riktas till våra medlemmar. Men även de som är etablerade på arbetsmarknaden vill göra skillnad. Här är det viktigt att samhället fångar upp den samlade drivkraft som finns, säger Frida Lawenius, förbundsdirektör på Naturvetarna i en kommentar.
Så ser svenskarna på kunskap och forskning
Undersökningen har också tagit fasta på synen på kunskap och forskning. Resultatet visar att 75 procent av svenskarna anser att regeringen borde satsa mer på forskning och högre utbildning för att lösa utmaningar som kommer med klimatförändringen. I sammanhanget lyfter Naturvetarna att efterfrågan på grön kompetens ökar.
– Det behövs en satsning på ökad kunskap och kompetens genom hela livet, från tidig ålder till att kunna ställa om och komplettera sin kompetens senare i livet. Att regeringen tar fram en STEM-strategi för att öka fokus på de här frågorna ligger helt i linje med vad vi behöver, säger Frida Lawenius.
Regeringen har lovat att i slutet av 2024 lägga fram en STEM-strategi, vilket syftar till att öka kunskaperna inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.
Skillnader mellan politiska väljare
Slutligen kollar undersökningen på skillnader mellan väljare av olika politiska partier. 91 procent av väljarna till oppositionspartierna vill se ökade satsningar på forskning och högre utbildning. Bland de som stödjer Tidöpartierna är motsvarande siffra 63 procent.
Vad gäller förändringar i arbetslivet kan åtta av tio av de som stöder ett oppositionsparti tänka sig att göra förändringar i sitt arbetslivet för att bidra till den gröna omställningen. Bland de som stödjer Tidöpartierna kan fyra av tio tänka sig det.
Undersökningen baseras på 1092 enkätintervjuer från ett representativt urval av Sveriges befolkning utifrån ålder, kön, utbildning, region och politiska preferenser.
