Inga produkter i varukorgen.
Så ser Europas energiplan ut
För att minska utsläppen med över 80 procent senast 2050 kommer Europas energiproduktion att behöva vara nästan koldioxidfri. Nu visar EU:s färdplan att det är möjligt.
I mars presenterade EU-kommissionen den övergripande färdplanen för minskade koldioxidutsläpp som omfattar hela ekonomin. Alla sektorer analyserades – kraftproduktion, transport, hushåll, industri och jordbruk. Men kommissionen har också arbetat med sektoriella färdplaner och energifärdplanen för 2050, som nu presenterats, är den sista.
För att målet med minskade utsläpp med över 80 procent senast 2050 ska uppnås behöver Europas energiproduktion behöva vara nästan koldioxidfri. I rapporten visar kommissionen hur det ska uppnås.
– Det är bara genom en ny energimodell som våra system kan bli säkra, konkurrenskraftiga och hållbara på lång sikt. Vi har nu en europeisk ram för de politiska åtgärder som krävs för att säkra de rätta investeringarna, säger kommissionens ledamot med ansvar för energi, Günther Oettinger.
Fyra metoder
Analysen bygger på ett antal scenarier som kombinerar de fyra främsta metoderna för att fasa ut fossila bränslen. Dessa är energieffektivitet, förnybar energi, kärnkraft och CCS. Enligt färdplanen är utfasning av fossila bränslen både tekniskt och ekonomiskt möjligt. Men för att målet ska nås är energieffektivitet och förnybar energi avgörande. Scenarierna visar att elektriciteten kommer att spela en större roll än i nuläget. Det krävs större andel förnybar energi men gas, olja, kol och kärnkraft ingår också i alla scenarier i olika omfattning. Medlemsländerna kan alltså ha flexibla alternativ i sin energimix, men det förutsätter att man snabbt kan åstadkomma en väl sammankopplad inre marknad.
Gemensam EU-marknad
Rapporten visar också att investeringsbeslut måste tas nu för den infrastruktur som behövs fram till 2030 eftersom den infrastruktur som byggdes för cirka 40 år sedan måste ersättas. Agerar man nu kan man undvika mer kostsamma insatser om tjugo år. Tydligt är att det krävs en mer flexibel infrastruktur som smarta elnät, och möjlighet för att överföra och lagra energi.
Dessutom behöver prisökningarna bromsas upp. Elpriserna kommer att stiga till 2030 men kan sjunka genom lägre försörjningskostnader, besparingspolitik och bättre teknik. Energifärdplanen är också på det klara med att det krävs en europeisk strategi för att nå lägre kostnader och en trygg försörjning. En gemensam energimarknad bör vara fullbordad senast 2014 enligt analysen.
