I oktober 2010 enades världens länder om en strategisk plan för att skydda biologisk mångfald och ekosystem, den så kallade Nagoya-planen. Planen är kopplad till FN-konventionen om biologisk mångfald och omfattar 20 mål som ska vara uppnådda till år 2020, i några fall ännu snabbare. Två av målen är exempelvis att förluster och vinster av biologisk mångfald ska redovisas i nationalräkenskaperna och att subventioner som är skadliga för den biologiska mångfalden ska avskaffas eller förändras.
Mycket kvar
Men mycket återstår att göra i Sverige menar Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden. De nationella miljökvalitetsmål som styrt mycket av det nationella miljöarbetet de senaste decennierna är otillräckliga i förhållande till Nagoyamålen. Ribban måste höjas rejält och det finns mycket att vinna på att göra så. De tjänster ekosystemen levererar till oss människor är värda mångdubbelt mer än vad det kostar att förhindra att de skadas eller förstörs. På Nagoyamötet konstaterade vetenskapen samstämmigt att nuvarande trend måste brytas. Annars är risken stor att vi passerar kritiska trösklar för utarmning. Då blir även konsekvenserna för människan dramatiska.