Så ökar EU:s krav på jämställdhet på företagen

I samband med övergången till CSRD kommer det bli obligatoriskt att redovisa köns- och åldersfördelning i högsta ledningen, löneskillnader mellan kvinnor och män samt vilken utbildning och kompetensutveckling som ges till anställda.

– Vi välkomnar den nya lagstiftningen som kommer sätta social- och mänsklig hållbarhet på företags agendor. Detta kommer att påverka både välmående och lönsamhet och därmed bolags konkurrenskraft, säger Jenny Westergård, vd på EQ Europe, till Miljö & Utveckling.

Jenny tror inte att bolagen är förberedda på det omfattande redovisningskravet. Men hon säger också att förändringen kommer med en rad möjligheter.

CSRD:s rapporteringskrav påverkar företag som har mer än 250 anställda, mer än 40 miljoner euro i nettoomsättning eller mer än 20 miljoner euro i balansomslutning. Trots att social påverkan är ett av hållbarhetsbegreppets tre ben så hamnar frågan ofta i skymundan. Inte minst när det gäller EU:s regelkrav kring hållbarhetsrapportering. CSRD-direktivet, som antas 2024, innehåller 80 så kallade ”upplysningsområden” med 1144 potentiella datapunkter. Många av dem handlar om social hållbarhet. Varje företag behöver inte rapportera på alla dessa punkter, det avgörs av de områden som bedöms som relevant i företagets dubbla väsentlighetsanalys.

Exakt hur ett företag ska förbereda sig inför de kommande lagkraven är svårt att säga redan i dag. Däremot finns det flera fördelar med att agera proaktivt och se över könsfördelningen på företaget.

– Inledningsvis behöver man göra en kartläggning av vad man inte uppnår enligt lagkrav och fastställa sin väsentlighetsanalys. Väsentlighetsanalys innebär att bolagen analyserar sin verksamhet och värdekedja för att prioritera vilka hållbarhetsaspekter som är relevanta för bolaget. Genom att säkerställa att bolagets värderingar och strategier efterlevs, kan vi hjälpa företag att t ex attrahera kvinnor till ledande positioner, säger Jenny Westergård.