Att utsläppen från myndigheternas jobbresor ökade efter pandemin var väntat, konstaterar Björn Risinger, Naturvårdsverkets generaldirektör.
Så mycket ökade utsläppen från myndigheternas jobbresor
Transport Utsläppen från svenska myndigheters jobbresor ökade dramatiskt efter pandemin, enligt en ny rapport från Naturvårdsverket. Jämfört med året innan har utsläppen däremot minskat, men det finns många utmaningar kvar att lösa för att nå de mål som myndigheterna satt upp.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Mellan 2021 och 2022, alltså under och efter pandemin, ökade koldioxidutsläppen från tjänsteresor med 170 procent till totalt omkring 91 000 ton koldioxidekvivalenter. Jämfört med året innan pandemin, 2019, minskade däremot utsläppen med 35 procent.
– Att de var lägre 2022 än 2019 är positivt, men som det konstateras i den fördjupade utvärderingen av Sveriges miljömål 2023 krävs det en dramatisk utsläppsminskning för att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan ska nås, säger Björn Risinger i en kommentar.
Vidare visar siffrorna att koldioxidutsläppen från långa flygresor är fem gånger större år 2022 än 2021, men fortfarande lägre än 2019.
Rapporten sammanställer myndigheternas arbete
Siffrorna beskrivs i rapporten Miljöledning i staten 2022 som Naturvårdsverket tagit fram och lämnat över till regeringen. Utöver utsläppsstatistik har rapporten sammanställt svenska myndigheters arbete med att minska sitt jobbresande.
Bland annat innehåller den beskrivningar från myndigheterna hur de tar tillvara på erfarenheter från minskat resande under pandemin, samt vilka mål de har satt upp för 2025 i förhållande till 2019.
80 procent har satt uppföljningsbara mål för resande
I rapporten, som bygger på uppgifter från 187 statliga myndigheter, framgår att 80 procent av myndigheterna har satt uppföljningsbara mål för resande.
– Många myndigheter har satt mål om att minska koldioxidutsläppen från tjänsteresor med över 25 procent till år 2025 och fortsätter att utveckla både arbetssätt och infrastruktur för digitala möten. Det är viktiga steg i arbetet med att nå de nationella miljömålen och de globala målen för hållbar utveckling, säger Björn Risinger.
Vidare konstaterar myndigheterna att det har skett en normförflyttning där det blivit ett förstahandsval att mötas digitalt. Utmaningar som myndigheterna lyfter, i arbetet mot att nå målet, är att anpassa lokaler och teknik för hybridmöten, samt kompetensbrist. Bland möjligheterna lyfts kostnadsbesparingar, arbetsmiljövinster samt möjlighet för fler att delta.