År 2100 beräknas den årliga kostnaden för skadorna att uppgå till nästan två biljoner amerikanska dollar, vilket innebär 0,37 procent av framtidens globala BNP. Detta är bernat utifrån en ökad medeltemperatur på 4 grader. Om temperaturhöjningen skulle kunna begränsas till 2,2 grader skulle skadekostanden minska med nästan 1,4 biljoner dollar.
– Siffrorna är bara en del av historien, men de ger en indikation på priset för de framtida miljöskador i haven som fortfarande kan undvikas – i själva verket avståndet mellan våra förhoppningar och våra rädslor, säger Frank Ackerman, chef för SEI:s forskargrupp i klimatekonomi. Kostnaderna för att inte göra någonting ökar kraftigt med tiden, och det är en faktor som måste erkännas fullt ut och redovisas i kostnaderna för klimatförändringarna.
Krävs kraftfulla åtgärder
Klimatförändringen är dock inte det enda hotet. Studien visar att när flera faktorer som försurning, överanvändning och föroreningar sammanfaller kan skadorna bli än större än varje enskilt hot för sig. Inget pris har satts på de totala förväntade skadorna och många av dem är ovärderliga, exempelvis som utrotningen av en art. Studien pekar dock på att världens ledare måste följa försiktighetsprincipen och vidta kraftfulla åtgärder för att skydda haven.
– Vi måste utveckla en integrerad syn på hur mänsklig aktivitet påverkar haven och hotar de tjänster vi får från havet, från mat till turism och stormskydd, säger Kevin Noone, chef för svenska sekretariatet för miljösystemvetenskap vid Kungliga Svenska Vetenskapsakademien och en av författarna till studien. Världshaven ger ett stort bidrag till våra nationella ekonomier och är en nyckelspelare i den berättelse som i stunden skrivs om den globala miljöförändringen. Ändå är haven konstant försummade i ekonomi- och klimatförändringsstrategier, både på nationell och global nivå. Vi vill överbrygga dessa brister och ge en helhetssyn på havens värden.
Valuing the Ocean kommer att publiceras i sin helhet till sommaren.