Inga produkter i varukorgen.
Så många vindkraftverk stoppade kommunerna 2022
Energi Nästan tre av fyra vindkraftverk stoppades av det kommunala vetot under 2022, enligt en ny sammanställning. Snart presenteras förslag på statliga incitament för att få fler kommuner att säga ja till vindkraft.
Foto: Adobe Stock.
Det finns många utmaningar med att bygga ut vindkraften i Sverige – och att kommunpolitiker säger nej till vindkraftsprojekt är en av dem.
Under 2022 stoppades 250 av de aktuella vindkraftverken på land, vilket är 73 procent av alla vindkraftverk. Det visar en rapport som Westander Klimat och Energi tagit fram på uppdrag av branschorganisationen Svensk Vindkraft. Under perioden 2020–2022 lade kommunerna in sina veto mot totalt 1021 vindkraftverk, visar rapporten.
Högst andel vindkraftverk stoppas i södra Sverige, där behovet av mer el är som störst.
– Det är allvarligt att kommunerna säger nej så ofta – vi har inte tid med det. Det är bråttom på riktigt nu om vi ska ha en chans att hejda klimatförändringarna, säger Tomas Hallberg ansvarig för tillståndsfrågor på Svensk Vindenergi i en kommentar.
Det finns flera orsaker till att kommuner väljer att säga nej till vindkraftsprojekt. Vanliga orsaker som brukar nämnas är motstånd från invånare och vindkraftens påverkan på närmiljön.
Men Svensk Vindenergi menar att en snabbare utbyggnad av vindkraft är nödvändig för att nå Sveriges klimatmål, och understryker att FN:s klimatpanel IPCC i sin senaste rapport konstaterar att elektrifieringen och vindkraftutbyggnaden är avgörande för att världen ska klara Parisavtalets 1,5-gradersmål.
Om en vecka ska utredningen stärkta incitament för utbyggd vindkraft lägga fram förslag som stärker kommunernas incitament att medverka till utbyggnad av vindkraft – något som Svensk Vindkraft ser som nödvändigt.
– Sveriges utbyggnad av elproduktion är i hög grad en statlig angelägenhet. Därför är införandet av ett statligt incitament till kommuner som bidrar till utbyggnad en viktig åtgärd. En möjlig väg är att staten överför en del av den ökande intäkten från energiskatten och momsen till de kommuner som bidrar till att elproduktionen kan öka, säger Tomas Hallberg.
