I Sverige breder allt fler markbaserade solcellsparker ut sig. Samtidigt är förändrad markanvändning den största orsaken till förlust av biologisk mångfald, både i globalt och i Sverige. Under 2016–2020 minskade svensk åkermark med 30 000 hektar, motsvarande omkring 60 000 fotbollsplaner.
Så kan solcellsparker gynna den biologiska mångfalden – nu finns ny vägledning
Biologisk mångfald
Markbaserade solcellsparker kan gynna ekosystemtjänster och den biologiska mångfalden. Men då gäller det att tänka till i planering och genomförande. En ny handbok ger vägledning om hur.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
För att etableringen av markbaserade solcellsparker inte ytterligare ska bidra till den negativa utvecklingen har nu forskningsinstitutet Rise i samarbete med konsultbolaget Ecogain tagit fram en vägledande handbok.
Råd om integrerade åtgärder för biologisk mångfald
Syftet med handboken är att ge råd om hur solcellsparkerna kan etableras på ett ekologiskt hållbart sätt, med integrerade åtgärder för biologisk mångfald genom så kallade ekovoltaiska system.
– För att gynna den biologiska mångfalden krävs hänsynstagande genom hela planerings- och genomförandeprocessen, kunskap om platsens naturvärden och hur solcellsparken förväntas påverka dem, både negativt och positivt, Ida Pettersson från Ecogain som är miljökonsult med expertis inom biologisk mångfald i en kommentar.
”Det krävs nytänkande och modiga solcellsaktörer”
Handboken, har tagits fram i projektet Eko-Sol, som kartlagt hur solcellsparker planeras i Sverige idag och hur utformningen kan påverka biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Genom att kombinera nationella och internationella erfarenheter har man därefter utarbetat handboken.
Åtgärderna handlar bland annat om att restaurera diken och bäckar, plantera träd och buskar och etablera ängsmarker runt solcellsparkerna. Därtill ger handboken råd om val av design, som ska optimera elproduktionen och avkastningen och samtidigt ta hänsyn till biologisk mångfald, säkerhet och trygghet för djur och människor.
– Det krävs nytänkande och modiga solcellsaktörer och goda samarbeten mellan dem och markägare, lantbrukare och allmänhet. Men det behövs också mer forskning och uppskalade försök. Genom att bygga och dela erfarenheter och kunskap ökar potentialen för att solenergi kan bidra till både nationell energi- och livsmedelsförsörjning samt miljömål, samtidigt som lantbrukare får en ny inkomstkälla och sprider sina risker, säger Michiel van Noord från RISE i en kommentar.