Så kan snabbväxande poppel frigöra mark till matproduktion
Forskning Storskalig poppelodling kan minska efterfrågan på bomull, öka produktionen av inhemskt biobränsle och frigöra mark för livsmedelsproduktion. Det menar svenska forskare som har tagit fram en ny snabbväxande poppelklon.
Det är i en tvärvetenskaplig studie som en rad forskare från olika områden och lärosäten undersökt poppelns potential för produktion av textil och biobränsle.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Poppelklonen har utvecklats som en del av studien och tagis fram av forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Den nya modellen växer bäst på nordliga breddgrader och når full tillväxt inom 20 år, jämfört med 50 – 100 år för de träd som nu används inom skogsbruket.
”Döpte dessa kloner till SnowTiger”
Anneli Adler, forskare i växtproduktionsteknologi vid SLU, är en av de som tagit fram poppelklonen.
– Jag döpte dessa kloner till SnowTiger eftersom de växer snabbt med kort rotationstid i nordliga klimat. De är den ”nordiska eukalyptusen”, säger hon i en kommentar.
Genom att odla popplarna i stor skala kan efterfrågan på bomull minska, enligt forskarna som menar att dagens bomullsproduktion inte är hållbar då det kräver stora mängder vatten. De lyfter bland annat att Arlasjön i Centralasien försvann inom några decennier på grund av den stora efterfrågan på vatten för att odla bomull.
Positiva effekter i flera led
Att minska efterfrågan på bomull skulle enligt studien i sin tur göra det möjligt att omvandla stora arealer av jordbruksmark från att producera bomull till att odla livsmedel.
– Studien visar på förmågan vi i Norden har att bidra till global matsäkerhet och de utmaningar som finns kring bevattning, säger Joseph Samec, professor i organisk kemi vid Stockholms universitet i en kommentar.
Kan öka produktionen av biobränsle
Vidare slår forksarna fast att metoden skulle bidra till ökad produktion av inhemskt biobränsle.
– Hela trädet omvandlas till högvärdiga produkter där cellulosan blir textilfiber medan hemicellulosan och ligninet omvandlas till ett avancerat biobränsle. Detta är anmärkningsvärt eftersom mindre än 50 procent av träet förädlas till textilfiber med nuvarande massateknik, medan resten bränns till ett lågt värde, säger Joseph Samec, professor i organisk kemi vid Stockholms universitet i en kommentar.
