Så kan snabbväxande poppel frigöra mark till matproduktion

Forskning Storskalig poppelodling kan minska efterfrågan på bomull, öka produktionen av inhemskt biobränsle och frigöra mark för livsmedelsproduktion. Det menar svenska forskare som har tagit fram en ny snabbväxande poppelklon.

Så kan snabbväxande poppel frigöra mark till matproduktion
Poppeln har stor potential, menar svenska forskare. Foto: Almir Karacic.

Det är i en tvärvetenskaplig studie som en rad forskare från olika områden och lärosäten undersökt poppelns potential för produktion av textil och biobränsle.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Poppelklonen har utvecklats som en del av studien och tagis fram av forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Den nya modellen växer bäst på nordliga breddgrader och når full tillväxt inom 20 år, jämfört med 50 – 100 år för de träd som nu används inom skogsbruket.

”Döpte dessa kloner till SnowTiger”

Anneli Adler, forskare i växtproduktionsteknologi vid SLU, är en av de som tagit fram poppelklonen.

– Jag döpte dessa kloner till SnowTiger eftersom de växer snabbt med kort rotationstid i nordliga klimat. De är den ”nordiska eukalyptusen”, säger hon i en kommentar.

Anneli Adler, forskare vid SLU. Foto: Almir Karacic.

Genom att odla popplarna i stor skala kan efterfrågan på bomull minska, enligt forskarna som menar att dagens bomullsproduktion inte är hållbar då det kräver stora mängder vatten. De lyfter bland annat att Arlasjön i Centralasien försvann inom några decennier på grund av den stora efterfrågan på vatten för att odla bomull.

Positiva effekter i flera led

Att minska efterfrågan på bomull skulle enligt studien i sin tur göra det möjligt att omvandla stora arealer av jordbruksmark från att producera bomull till att odla livsmedel.

– Studien visar på förmågan vi i Norden har att bidra till global matsäkerhet och de utmaningar som finns kring bevattning, säger Joseph Samec, professor i organisk kemi vid Stockholms universitet i en kommentar.

Joseph Samec, professor vid Stockholms universitet. Foto: Niklas Björling.

Kan öka produktionen av biobränsle

Vidare slår forksarna fast att metoden skulle bidra till ökad produktion av inhemskt biobränsle.

– Hela trädet omvandlas till högvärdiga produkter där cellulosan blir textilfiber medan hemicellulosan och ligninet omvandlas till ett avancerat biobränsle. Detta är anmärkningsvärt eftersom mindre än 50 procent av träet förädlas till textilfiber med nuvarande massateknik, medan resten bränns till ett lågt värde, säger Joseph Samec, professor i organisk kemi vid Stockholms universitet i en kommentar.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.