Så helar du företaget efter skandalen

Tunnelbyggare med nervskador, sinande brunnar och förgiftade kor – det var toppnyheter och det stora samtalsämnet under hela hösten 1997. Tunneln som byggdes genom Hallandsåsen hade börjat läcka in vatten och tätades med det sedermera ökända tätningsmedlet Rhoca Gil, som visade sig innehålla nervgiftet akrylamid.

Dåvarande Banverket och byggbolaget Skanska var de som var ansvariga för det ovanligt segdragna och olycksdrabbade tunnelbygget genom Hallandsåsen. Lite drygt 18 år senare, den 8 december i år, invigdes till slut tågtunneln och Skanska är både större och mera vinstgivande än då – och har ett gott miljöanseende. Hur gick det till?

Johan Gerklev tillträdde som miljöchef för Skanskas anläggningsverksamhet i Sverige i april 1997. Fyra månader senare satt han i skottgluggen för en av Sveriges kanske mest uppmärksammade miljöskandaler. Skadeeffekterna av det giftiga ämnet akrylamid, som runnit ut i vattendragen i Båstadtrakten, var ännu okända.

Skanskas ledning bildade snabbt en krisgrupp, som försökte skaffa sig kunskap om vad som egentligen hänt och vilka konsekvenser detta skulle kunna få. Gruppen skulle också vidta åtgärder.

– Osäkerheten var gigantisk och tillgången på information väldigt bristfällig. Det gjordes mätningar i vattendragen och problemen eskalerade. Skanskas styrelse och ägare började undra vilka skador företaget skulle få av händelserna. Parallellt hade medierna satt igång sin granskning och försökte få fram uppgifter – och sedan dröjde det inte länge förrän frågan hamnade på regeringsnivå, berättar Johan Gerklev.

Aktievärdet föll

Medan oron bland jordbrukare och boende på Hallandsåsen steg, sjönk stämningen inom företaget till botten. Diskussionen om händelserna befann sig på en alarmerande nivå i hela samhället.