Så gör du bästa MKB:n

Ett dokument som i bästa fall blir lika mycket ett verktyg i miljöarbetet som en förutsättning för att få miljötillstånd. Så beskriver Agnes Larfeldt Alvén miljökonsekvensbeskrivningen, MKB. Hon är advokat på affärsjuridikbyrån Mannheimer Swartling och en av Sveriges få specialiserade miljörättsjurister. Hennes uppgift är att som juridisk rådgivare bistå företag genom tillståndsprocessen, där MKB:n är en väsentlig del. Här är hennes tips:

1. Fundera över syfte och angreppssätt. Och låt arbetet föda konkreta miljöåtgärder!

Många konsultfirmor har en standardmall som de använder när de hjälper företag att utforma en MKB. Rubriker och underrubriker är förutbestämda. Men det som avgör hur bra arbetet blir är vad ni fyller mallarna med och framför allt vilket angreppssätt ni har före, under och efter processen.

Ett syfte med MKB:n är att beskriva konsekvenserna av den planerade verksamheten. Men ett annat viktigt syfte är att fundera och försöka hitta skyddsåtgärder och lösningar.

2. Ta hjälp utifrån!

Det är sällan du som miljöchef eller MKB-ansvarig ensam tar fram MKB:n, snarare får du en samordnande projektledarroll. Det handlar framför allt om trovärdighet. Ofta innebär miljöbalkens krav på att beskriva det nya projektets direkta och indirekta miljöpåverkan att det krävs spetskompetens inom flera olika områden och du är omöjligt specialist på allt.

Ska ett litet vattenkraftverk byggas kanske du måste anlita en marinbiolog för att utreda konsekvenserna för fiskarna. Ska det sprängas behövs förmodligen en bullerkonsult.

Det kan vara smart och ofta nödvändigt att ta in flera specialiserade konsulter bitvis under processen. Kanske även en MKB-konsult som är med från början och ger tips och råd om MKB:ns omfattning, men också en jurist som har koll på praxis och som kan beskriva och tolka lagar.

Det är särskilt det sjätte kapitlet i miljöbalken som är aktuellt, samt Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Nivån är rätt så generell om vad MKB:n ska innehålla, därför får du förmodligen vända dig till praxis för att veta hur du ska göra i ett specifikt fall. Och glöm inte att ta hjälp i tid.

3. Våga prioritera!

Inte sällan faller företag i fällan att satsa lika mycket krut och resurser på allt det som MKB:n ska innehålla. Resurserna sprids ut jämnt över alla områden som miljöbalken kräver. Företaget vill ha ryggen fri. Helt fel, poängterar Agnes Larfeldt Alvén. Att istället våga prioritera de miljöfrågor som är viktiga för det nya projektet eller den helt nya verksamheten ger gratisskjuts åt projektet. Då är det större chans att hitta alternativa lösningar eller åtgärder som minskar påverkan just där de största miljöbovarna finns.

Ska ni göra en MKB för ett litet vattenkraftverk är det ofta meningslöst att fokusera på kemikaliehantering.

Att prioritera gör också att MKB:n inte bara blir en pappersprodukt utan ett levande dokument som beskriver både direkta och indirekta miljöeffekter men också konkreta åtgärder för att minska exempelvis den transportökning som verksamhetsförändringen leder till.

4. Gör en seriös alternativredovisning!

Miljöbalken innehåller ett krav på redovisning av alternativa platser och utformningar för det planerade projektet. I praktiken innebär det att ni ska ta fram alternativ för hela eller delar av verksamheten. Kan stenkrossen ligga i det nordvästra hörnet istället för det sydvästra och vilka konsekvenser får det för exempelvis ekosystemen? Det handlar helt enkelt om att tänka igenom era val.

– Att man arbetar igenom alternativen gör att det ofta följer aha-upplevelser under resans gång, säger Agnes Larfeldt Alvén.

Hon berättar att det är lätt för stora företag att bli hemmablinda. De vet om att de har hög kompetens inom företaget och därför blir det lätt att ta för givet att man alltid kommer fram till den bästa lösningen eller lokaliseringen på en gång. Men dels för sin egen del, dels för att dokumentet ska vara ett underlag i domstol och för grannar och andra berörda är det viktigt att lägga energi på att ta fram seriösa alternativ och presentera dem på ett förståeligt sätt.

Och tappa inte bort alternativen på väg genom processen. Hon tror att det är lätt att de tidiga diskussionerna om alternativen som ofta sker inom bolaget glöms bort. Istället för att ta med sig dem görs jobbet på nytt när MKB-konsulten är på plats och företaget väl har bestämt sig för att gå vidare med sina planer. Förändringar i planerna kan plötsligt göra ett tidigare förkastat alternativ attraktivt!

5. Samverka med myndigheter

Det kan vara värt att göra lite mer än vad lagen kräver för att få okej från länsstyrelsen. Myndigheten är remissinstans när miljödomstolen prövar en ansökan om miljötillstånd och därför kan det vara väl värd investerad tid. Lagen kräver också samråd med berörda, det vill säga att ditt företag ska mötas med länsstyrelsen, kommunen samt andra myndigheter och berörda som kan påverkas av projektet. Från motsatt horisont är det också länsstyrelsens uppgift att verka för att MKB:n får den inriktning som behövs.

Men om länsstyrelsen har en stark åsikt som ni inte håller med om får man ju välja om man ska ändra sig eller ta strid.

Agnes Larfeldt Alvén berättar att i fråga om kontroversiella projekt finns risk att kraven på MKB:n, genom att dessa är så pass generellt utformade, används för politiska syften. Myndigheter kan förhala processen och skaffa sig betänketid genom att begära in kompletterande information och dokument.

Ett exempel där det skulle kunna ske är fallet Nordstream eller slutförvaret av använt kärnbränsle. Där är det många politiska frågor som kommer in. Är det bra att släppa in Ryssland på vattnet? Är det bra med naturgas respektive kärnkraft?

Artikeln publicerades i Miljö & Utveckling nummer 5 2010.