Så funkar energismarta katastroflådan

Just nu står den på KTH:s campus. Men tanken är att katastrofcontainern som utvecklats av forskare och studenter vid KTH ska kunna skickas till länder som drabbats av översvämningar, orkaner och andra katastrofer.

Förutom vindsnurran och solceller på taket finns en gasmotor som drivs av pellets, flis eller annan biomassa. Energin samlas upp i batterier och kan bland annat användas till att göra dricksvatten. Häller man i salt eller smutsigt vatten så renas det, totalt kan man få ut 100 liter vatten per dygn. Det ger vatten till 33 personer. Containern ger också el.

– I vårt fall har vi valt att ansluta en laddstolpe för elbilar, men det går att koppla in vad som helst. I fallet med laddstolpen så klarar containern av att ladda ett elbilsbatteri på två timmar, och då räcker det upp till en tio mil lång körning, säger Anders Malmquist, forskare vid KTH och ledare för forskningsprojektet Explore.

Bygga upp

De som använder boxen kan även få varmt vatten, genom spillvärme från gasmotorn.

Forskarna ser även en annat användningsområde, att elektrifiera avlägsna områden eller platser där el saknas.

– Landsbyggdelektrifiering i utvecklingsländer är ett användningsområde. Både i glest befolkade områden med god naturgasdistribution men dålig infrastruktur för elektricitet som i förstäder till stora ubana miljöer. Containern blir en del i att bygga upp en fungerande samhällsstruktur, säger Anders Malmquist.