Så enkelt sänkte kommunen sin energiförbrukning

I energikrisens spår beslutade Jönköpings kommun tidigt under hösten 2022 att undersöka vilka åtgärder som kunde göras för att minska energiåtgången i den egna verksamheten. Slutsatsen blev att relativt enkla åtgärder kunde ge stor effekt.

Hur mycket kommunen minskat sin klimatpåverkan har man bara räknat på grovt sett, men Linda Hassel, hållbarhetsstrateg på kommunen, säger att man bara genom att skruva på ventilationen i fastigheterna lyckats spara 43 ton koldioxidekvivalenter.

– Sen har vi flera andra åtgärder där vi ännu inte lyckats sammanställa alla siffror. Men det är klart att ju mindre energi vi använder desto mer minskar vi vår klimatpåverkan.

Vilka är era viktigaste lärdomar av arbetet?

– Även om det är tufft att hantera en kris så innebär det att det går att få väldigt mycket gjort om man kraftsamlar och arbetar tillsammans. Det är förstås tråkigt att det behövs en kris för att man ska komma igång, men jag tänker att energieffektiviserande åtgärder kan genomföras oavsett vilken arbetsuppgift man har i organisationen. Det har gjort att alla har varit berörda i arbetet, vilket gett en väldig kraft.

Åtgärdstrappa

Linda Hassel berättar att arbetet började med att en åtgärdstrappa togs fram.

– Politikerna var väldigt tydliga med att vi skulle föreslå åtgärder, men samtidigt redovisa vilka sociala konsekvenser åtgärderna får. Man ville helt enkelt inte genomföra åtgärder som kostar mer i slutändan.

Åtgärdstrappan formulerades i tre steg. Det första steget handlade om åtgärder som var lätta att genomföra utan stora konsekvenser för medarbetare och medborgare. Här identifierades åtgärder av ventilationen i fastigheter och att styra energikrävande verksamheter bort från den tiden på dygnet då mest el förbrukas.

– Nästa steg i trappan var åtgärder som skulle få lite större påvekan socialt, men som kunde tas till om energikrisen förvärrades. Här har vi börjat med några åtgärder, framförallt innan jul då det såg lite mer alarmerande ut.

Sista steget på åtgärdstrappan är åtgärder som Linda Hassel säger är åtgärder kommunen hoppas man aldrig behöver ta till.

– Där handlar det om åtgärder som skulle få väldigt stora sociala konsekvenser. Men skulle krisen bli riktigt allvarlig så är vi ändå förberedda. Här handlar det till exempel om att stänga ner verksamheter.

Vilka har varit de största utmaningarna i arbetet?

– Vi är en stor organisation med nästan 13 000 medarbetare. Därför har den interna kommunikationen varit en utmaning. Här har vi fått stor hjälp, både från politiskt håll och från chefer och kommunikatörer. Alla har förstått allvaret i frågan och det har varit en nyckel.

Linda Hassels främsta tips till kommuner som vill energieffektivisera är att dra nytta av den kompetens som finns inom organisationen.

– Det låter så klart basic, men ibland stressar man på och glömmer bort att inventera de resurser man redan har. Vi skapade en arbetsgrupp där det fanns en representant från varje förvaltning och varje kommunalt bolag. Det har varit en stor tillgång.

Kommer arbetet att drivas vidare?

– Absolut. Vintern är inte över än, och det finns samtidigt en oro för att nästa vinter kommer att bli ännu tuffare. Allt vi gör nu kommer vi att ha nytta av senare.

Vissa av åtgärderna kommer enligt Linda Hassel att permanentas medan andra, som till exempel färre badaktiviteter och öppettider för bastun i simhallar kommer att ses över allteftersom tiden går.

– Bastun är ett exempel på åtgärd som ligger på steg två i vår åtgärdstrappa så det är ingen permanent åtgärd. Däremot blir våra ventilationsåtgärder bli permanenta då det visat sig vara en bra åtgärd som fungerar över tid.