Inga produkter i varukorgen.
Så bra är svenskarna på att cirkulera kläder
Cirkulär ekonomi Den svenska textilkonsumtionen ökar för varje år. Samtidigt slänger vi nästan dubbelt så mycket i soporna än vad vi lämnar för återanvändning. Fyra av tio plagg som slängs hade kunnat användas igen. Det är resultatet av en ny studie som undersöker hur vi på bästa sätt ska öka textilåteranvändningen.
En ny studie tar fasta på hur bra svenskarna är på att lämna kläder för återanvändning. Foto: Adobe Stock.
Det är forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet som genomfört studien inom ramen för projektet Usereuse. Genom att analysera textilflöden, från inköp till slutlig hantering av avfall, har de identifierat var de största förlusterna finns och därmed potentialen för ökad återanvändning.
– Studien är unik då den är den första i sitt slag som utforskar och jämför återanvändningens roll i förhållande till det totala konsumtions, användnings och avfallsflöden. Vi samlade huvudsakligen in data från våra samarbetspartners i projektet, inklusive kommuner och välgörenhetsorganisationer, säger Jurate Miliute-Plepiene, forsake på IVL i en kommentar.
Resultatet från studien visar att ungefär en tredjedel av de kläder och textilier vi har i garderoben används eller används mycket sällan. Studien visar också att vi slänger nästan dubbelt så mycket textilier i soporna än vad vi lämnar för återanvändning. Fyra av tio plagg som slängs i hushållssoporna hade, enligt studien, kunnat återanvändas.
Mot den bakgrunden pekar forskarna på att det finns stor potential att rikta insatser mot ökad insamling av kläder och textiler.
– Det här ger en översiktlig bild över var den största potentialen för ökad återanvändning finns. Den pekar både på var vi var och en kan göra stor skillnad. Men också var beslutsfattare bör fokusera sina insatser. För att kunna följa detta behöver mer data samlas in på nationell nivå särskilt på de områden där de största osäkerheterna finns, säger Liv Fjellander, projektledare för Usereuse på IVL i en kommentar.
Fakta
Här är studiens viktigaste resultat
- Konsumtionen av nya textilier ökar varje år. Även konsumtionen av begagnat ökar men trots att textilinköp är det vanligaste inköpet av begagnade varor, utgör det fortfarande mindre än fem-sju procent av de nya inköpen.
- Nästan en tredjedel av det vi har i garderoben används inte eller används mycket sällan. Det är dubbelt så mycket som vi lämnar till återanvändning. Där finns en stor potential för ökad insamling.
- Vi slänger nästan dubbelt så mycket textilier i soporna för förbränning än vad vi lämnar för återanvändning. Fyra av tio plagg som slängs i kökssoporna hade kunnat återanvändas.
- Insamlingskanaler påverkar kvaliteten på återanvända textilier. Det som lämnas direkt till återbruksaktörer, eller andra bemannade kanaler brukar vara av högre kvalitet. Att lämna textilier i insamlingsboxar och container hos avfallsaktörer innebär ofta sämre kvalitet då mer förstörs av fukt eller kontaminering.
- Bara drygt en femtedel av insamlade textilier återanvänds i Sverige, medan resten exporteras till andra marknader. Detta beror bland annat på höga kostnader för manuell sortering för återanvändning, bristande efterfrågan på begagnade kläder i Sverige samt en större efterfrågan, som till exempel de Baltiska länderna och Polen.
