Regeringens besked att fasa ut stadsmiljöavtalen slår hårt mot landets kollektivtrafik och frågan har nu lyfts till debatt i riksdagen. Matilda Ernkrans (S), som läman interpellationen, gick under fredagens riksdagsdebatt till hård attack mot regeringen och infrastrukturministern Andreas Carlsson (KD).
– Vi har en regering som med berått mod ökar de svenska utsläppen och samtidigt begår löftesbrott, sade hon i talarstolen.
Andreas Carlsson ansåg att kritiken var missriktad och att beslutet att fasa ut stadsmiljöavtalen tagits på ett ansvarsfullt sätt. Han berättar också att regeringen tagit fram en ny strukturplan för 2026 och nu gett Trafikverket i uppdrag att komma in med ett inriktningsunderlag för en ny planperiod som ska ligga till grunden till den infrastrukturplan som regeringen tänker lägga i januari 2024. Han påpekar också utfasningen görs genom att man slutar bevilja nya ansökningar men att alla avtal som slutits kommer att slutföras.
– Stadsmiljöavtalen fasas ut för att finansiera andra satsningar. Däremot kommer inga redan ingångna avtal att påverkas. De kommer att genomföras som planeras.
Riktar hård kritik
Matilda Ernkrans var dock inte nöjd med det svaren från infrastrukturministern. Hon pekade bland annat på sin hemkommun Örebro där man räknat med att Stadsmiljöavtalen skulle finnas kvar fram till 2027. Nu kommer det nya beskedet enligt Matilda Ernkrans som en chock och man får ställa in redan påbörjade kollektivtrafiksatsningar.
– Förra året sa ni att stadsmiljöavtalen skulle finnas kvar till 2027. Det har Örebro och andra kommuner anpassat sig efter. Efter djupa samtal med Trafikverket, har till exempel Örebro kommun planerat satsningar på en bättre kollektivtrafik, som skulle ge en bättre klimatnytta. Sen ett år senare kommer samma regering tillsammans med Sverigedemokraterna och säger att ”nej, det blir inga stadsmiljöavtal”. Allt det här jobbet som är gjort kommer inte att kunna förverkligas. Det tycker inte jag är ansvarsfullt, sade hon.
I Sverige har var fjärde kommun tecknat ett stadsmiljöavtal där parterna kan definiera mål och åtgärder för att minska trafikens påverkan på miljön, öka tillgängligheten och främja hållbara transportsätt som kollektivtrafik, cykling och gång. Det kan också inkludera projekt för att minska buller, förbättra luftkvaliteten och öka trafiksäkerheten. Kommunen eller regionen finansierar hälften av den satsning som görs och ska också genomföra egna åtgärder som stärker åtgärden ytterligare.
Utfasningen av stadsmiljöavtal har av flera kommuner och regioner beskrivits som en katastrof som gör det omöjligt för dem att bidra till Sveriges klimatmål.
Matilda Ernkrans riktade under riksdagsdebatten också hård, mer allmän kritik mot regeringen.
– Visst handlar det här om omprioriteringar. Jo, det vet vi. Vi ser ett fattigare Sverige växa fram. Vi ser en regering som hellre prioriterar sänkt skatt på plastpåsar än att stoppa nyrekrytering till gängen. Mer pengar till att sänka skatten för de med högst inkomster än för de barnfamiljer som har det tufft när matpriser ökar.